Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Husdjuren och husbehofsväxterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 MENNISKAN
Fisken deremot, som väl odlas, kan dock egentligen ej sågas vara
hemtamd; men detta åter är förhållandet med tvenne insektarter,
nemligen biet och silkesmasken, hvilka bådadera kunna räknas som
husdjur.
Silkesmasken, som ar larven till en nattfjaril och som spinner
silkestrådar för att kunna spinna sig inne och bereda sig ett bo under
förvandlingstiden, säges vara inhemsk i Kina. I alla händelser hafva
kineserna sedan urminnes tider bedrifvit silkesodling i ännu större
skala än biskötseln bedrifves i Europa.
I hela forntiden, då silket endast kom från det nästan alldeles
obekanta Kina, var detta fina sidentyg kostbarare än guld och kunde
knappast baras i sjelfva konungahusen. Men under grekiska kejsaren
Justiniani regering år 552 anlände tvenne resande från Kina till
Konstantinopel, medförande åtskilliga ägg till silkesmaskar i sina ihåliga
vandringsstafvar. Dessa ägg förärades åt kejsaren, åt hvilken
derjemte meddelades kunskap om maskarnes uppdragning, då de endast
kunna födas med blad af hvita mullbärsträdet, samt om silkets
behandlingssätt. Och på detta vis har silkesodlingen uppstått i Europa,
såsom ett lurendrejeri från det kinesiska riket. *)
Men till alla våra husdjur, svinet och renen måhända undantagna,
har man numera ej några vilda stamraser eller vet från hvilka
trakter af jorden de ursprungligen förskrifva sig. Urstammarne hafva
således antingen dött ut eller blifvit utrotade, och kanske man till en
och annan har lemningar i bengrottorna från tertiärtiden eller på
djupen af de äldsta torfjordslagren. **)
*) Under början af kejsartiden blef silke mer och mer bekant i
Rom och kom genom karavaner från den sagolika Orienten, utan att
man kande dess upphof, samt var mycket dyrt. Möjligtvis syftar
Matth. 11:8 på sidentyg. I äldre tider var detta alldeles obekant
utoeom Kina. Deremot tillverkades, synnerligast i Egypten, ett mycket
fint linne kalladt byssos,som var bekant äfven i Moses tid (jfr 2 Mos.
28, 38,39 kap.,der det i vår svenska bibel orätt öfversättes med silke),
då israeliterna redan voro skickliga i konstväfnad,som de lärt i
Egypten. I Luc 16:19 omtalas äfven byssos. Hos gamla egyptiska mumier
eller balsamerade lik, vida äldre från mosaiska tiden, finner man dessa
väfnader, utan att man likväl med säkerhet vet af hvad slags
växttågor detta tyg tiliverkades som äfvenledes var ganska dyrt. Från
Egypten härstammade aäfven papyrus-växten, hvars i kanten
hoplimmade blad och slidor man i forntiden allmänt begagnade som papper
att skrifva på (ordet papper är en försvenskning af papyrus) och som
sedan öfverflyttades och planterades äfven i södra Europa. Det är en
rörväxt eller rättare stort halfgräs, kändt under det botaniska namnet
Papyrus antiquorum (Cyperus Papyrus, Linn.).
**) Hästens stamfäder kan man spåra af lemningar i jordlagren
ända långt bort i tertiärtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
