Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Familjelifvet och samhällsbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 MENNISKAN
Sant är det också, att intrigerna i detta drama äro af en ganska
storartad beskaffenhet, antingen man nu betraktar presternas list eller
maktens våldsbragder, hvilka hvar på sitt håll söka uppnå sitt mål.
Och å andra sidan har man en mängd komiska situationer, uppförde
af folken sjelfva, då de varit narrar, driftämnen eller maktens
rolighetsmakare. .
De vildaste mordscener och de mest afskyvärda illdåd, som på
teatern afmålas, äro i sjelfva verket ett intet mot de, som förefunnits ute
i verkligheten. När man t. ex. läser om österlandets tyranner, om
romarnes utrotningsbegär, folkvandringarna, korstågen, spaniorernas
grymheter bhlandAmerikas invånare, Napoleons uppoffring af millioner
på slagfältet, för att ej tala om Trojas, Cartagos och Jerusalems
ödeläggelser, Magdeburgs brand och franska revolutionens skräckvälde
m:. m., vid hvars blotta betraktande man tycker att håren resa sig på
hufvudet, förtviflar tanken nästan om den eviga rättvisan uti
verldshistorien. Men huruvida allt detta utgjort en nödvändighet för
menniskoslägtets utveckling torde dock vara ganska tvifvelaktigt. Snarare
vill det synas, som menniskorna sjelfva gjort det till en regel att vara
hvarandras plågoris och grymmaste förtryckare.
När man derför talat om ett andens dödsrike, ett hemvist för
olycksaligheten, och dervid kommit att tänka på de ödsliga månarne eller
planeten Jupiters töckenland, så gör en snillrik författare*) den
mycket riktiga anmärkningen, att, om en af Jupiters invånare förflyttades
hit, så skulle han snarare finna sig föranledd att förlägga helvetet på
jorden, icke så mycket för dess fysiska brister, som derför att
menniskornas hela diktan och traktan går ut på att förbittra lifvet för
hvarandra och att göra jorden till ett barbarernas land.
Och det är val möjligt, tillägger han vidare, att verldar finnas, som
äro sämre än denna, liksom det är visst, att det gifves tusen sinom
tusen, som äro ojemförligt bättre. Men en verld, som vore sämre än
vår jord, kunde dock ej gerna betraktas annorlunda än som ett
fängelse, ett tukthus eller en korrektionsinråttning. Det är också med
anledning af dessa fula upptåg, dessa mer eller mindre ohyggliga
grimaser uti verldshistorien, som Thorild kallar jorden för ett
“markatteland, ” der flertalet spela rolen af skogsbabianer samt äro i
allmanhet hvarandras apor i seder och tänkesätt, stormkrigiska när det
är krig, frisinnade under revolutioner, och reaktionära när makten
ånyo förskansar sig med ett förökadt herravälde.
Men i ofvan befintliga tafla öfver verldsförtrycket gifves det dock
många ljuspunkter. Man har sett regenter, som satt en ära i fredens
värf samt i att kunna upplysa, lyckliggöra och förbättra sitt folk.
*) H. M. Melin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
