- Project Runeberg -  Menniskan : hennes uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse ur naturhistorisk synpunkt betraktade /
209

(1896) [MARC] Author: Nils Lilja With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Kulturens utgångspunkter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XVI.

KULTURENS UTGÅNGSPUNKTER.

All litteratur var ursprungligen muntlig och bestod till en början i
sånger, men blef efter hand äafven till sagor och vishetsreglor eller
ordspråk, grundade på hvart och ett folks begrepp och erfarenhet i det
dagliga lifvet och dess olika utvecklingar. Men då sången, såsom
rhytmisk eller gående i en viss takt, äfvensom vishetsreglerna måste
ordagrant bevaras i minnet, emedan ett förloradt ord kunde göra dess
mening eller sammanhang om intet, så var detta deremot ej
förhållandet med sagan och den muntliga traditionen, hvilken varierade ej
blott hos hvarje berättare, utan äfven antog olika karaktär under
olika tidehvarf samt förändrade sig äfven betydligt nationerna emellan.

Redan i de äldsta tiderna bildade sig vissa samfund eller vittra
sällskap för ordets bevarande, hvilka än i minnet lärde sig alla de gamles
sånger och sägner, än riktade dem med nya. Dessa
samfundsmedlemmar, hvilka utgjorde sin tids lärda, höllos i stort anseende, och efter
skrifkonstens uppkomst var det förnämligast de, som bevarade det
skrifna ordet åt efterverlden.

Hos olika folkslag har dessa personer olika benämningar, de kallades
profeter hos hebreerna, rhapsoder och poeter hos grekerna, barder hos de
keltiska folkslagen och skalder eller siare hos skandinaverna.*) Sjelfva
minnes- och meistersångarne under medeltiden voro ingenting annat
än en fortsättning af detta vittra lag, som i hela forntiden ägde det
största inflytande. Men kulturen framgick äafven i andra riktningar
än blott som poesi och folksägner. Man gjorde uppfinningar och
samlade erfarenhet i flerfaldiga ämnen under beständiga, fortsatta
iakttagelser.

*) Alla dessa motsvarade mer vår tids publicister och
historieskrifvare än våra poeter samt vistades i konungahusen och ägde inflytande
derstädes. Moseböckerna och Homérs sånger ända till Ynglingasagan
och Rimkrönikan äro ju ingenting annat än ett slags romantiserad
historia, der dikt och verklighet äro blandade om hvarandra. Menus
lagar hos hinduerna motsvara mosaiska urkunderna hos israeliterna.
Båda börja med sagor om jordens skapelse och innehålla lagar och
ceremonier för folket. Dylika skrifter äro ej verk af en mans hand,
utan hafva bearbetats af flera och utgöra till stor del endast samlade

209

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 31 22:12:55 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menniskan/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free