Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Kristendomen och civilisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 237
förtrycket och jämren å ena sidan icke var mindre än lyxen, högfärden
och maktbegäret å den andra, en tid, då presterna beherskade folkens
tro och samveten, på samma gång som deras egen tro var
tillspillogifven och då de som bäst gingo och högmodades öfver den yttre
gudstjenstens meningslösa ceremonier, samt slutligen då hela det
menskliga lifvet hade förlorat sitt ideella mål och endast fann sin
tillfredsställelse i de krassaste materiella njutningar. Och just vid en sådan
tidpunkt uppträdde kristendomen för att återföra och pånyttföda den
försoffade menskligheten och leda den till ett annat, högre mål än
blott den jordiska förgängligheten.*) Ty alla stora civilisationer,
säger Parker, börja med Gud.
*) Kristendomens hastiga utbredande hade sin grund, utom i
evangelii egen kraft att verka och öfvertyga, äfven i flera yttre
medverkande omståändigheter. Dit höra i fräåmsta rummet 1) romerska rikets
vidd, hvarigenom folken hade ett samband och kunde resa hvar som
helst samt egde i latinet eller grekiskan ett gemensamt tungomål; 2)
judars, judekristnas och krista predikanters utspridande i hela
romerska området, hvilket var detsamma som hela den då kultiverade
verlden; 3) slafvarnas och det fattiga folkets tillgifvenhet för en lära,
som förlänade alla likhet inför Gud cch inför lagen, då menniskovärde
förnekades dem i hedendomen; 4) tidens materiella upplysning och
den i följd deraf kullkastade tron på gamla verldens orimliga
gudasagor samt behofvet af något annat i stället, som för själ och hjerta var
mera ideelt och upplyftande samt förädlande för sederna. Redan i
apostlarnes tid funnos kristna församlingar ej blott i Indien och
Syrien, utan öfverallt i Mindre Asien, Grekland ocn i sjelfva Rom,
hvartill den om hedningarnes omvåändelse nitälskande Paulus och hans
medhjelpare förnämligast bidragit. Isynnerhet måste evangelii milda
och himmelska lära inverka på den mera finkänsliga kvinnan, hvarför
flera förnäma damer i Rom ganska tidigt voro kristendomen hemligt
tillgifna. De fingo underrättelse om kristendomen synnerligast
genom omvända slafvar och slafvinnor samt togo ofta sådana i sitt hus,
just för att i tysthet undecrvisas i den nya läran. Paulus helsar i Rom.
16: 10, 11 till de omvända af Aristobuli och Narcissi hus. Den
sistnamde var en frigifven slaf och gunstling hos kejsar Claudius (41—51),
och Philipperna helsar han från kristna i Rom af sjelfva kejsarens
hus, i fall detta bref är skrifvet af honom, hvilket med skäl betviflas
En rik och ansedd dam i Rom anklagades år 58 (Nero regerade år 54
—68) för religionsgrubblerier, men frikändes af sin man. tskilliga
förnäma damer voro kristendomen hemligt tillgifna under Trajanus
(98—117),och Plinius den yngre, Trajani ståthållare i Bithynien
(omkring 107), skref till kejsaren, att “den kristna vidskepelsen, ” som ELan
kallar det, hade redan så tagit öfverhand, att de offerdjur, som
infördes på torgen, för att säljas af romerska templen, ej fingo köpare, och
att dessa tempel höllo på att blifva öde Kejsar Commodus (180—192)
förföljde ej de kristna på grund af det inflytande,som hans ålskarinna
Marcia utöfvade. Julia Mammæa, kejsar ÅAlexander Severi (222—235)
moder, gynnade Origenes’ lärda studier. Diocletiani (284—305) gemål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
