Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Kristendomen och civilisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 245
“Ett nytt bud gifver jag eder, att I älsken eder inbördes. Ty
verldsliga konungar regera, och de, som makten hafva, kallas nådige herrar;
men hos eder är det icke så, ty den som vill vara ypperst, han vare
såsom en tjenare. Och om I detta veten, saliga ären I, om I det
gören. ” Med detta enkla bud om kärleken gingo också hans första
bekännare ut och förkunnade, att Gud icke har sändt sin son, för att han
skall döma verlden, utan på det verlden skall varda salig genom
khonom, och att hvar cch en, som tror på honom, skall icke förtappas,
utan hafva evinnerligt lif.
Denna nya lära om kärleken, om tron, om hoppet och om odödlig
heten, börjad som ett senapskorn midt bland den romerska bildningen
samt en fullkomlig motsats till den tidens seder och föreställningar,
uppväxte icke bland de lärde, utan bland tolket, och församlade alla
till frihet och jemlikhet samt förenade sina tysta bekännare till
broderlighetens band.*) Men det är klart, att förkunnaren af dessa
himmelska sanningar, som satte menniskan och hennes andliga gåfvor i
främsta rummet, och hvilka således voro stridande mot egoismen,
verldsfikandet, maktförtrycket och prestväldet samt de mer eller
mindre uppenbara bedrägerierna, skulle liksom hvarje annan sanningens
budbärare, från Sokrates till Thorild, blifva ett offer för den bäfvande
makten, eller de ilskna presterna, i förening med den pöbel, som af
fåvett, underdånighet eller för penningar alltid följer med som ett släp
för att vara tyrannernas handtlangare.
Jerusalems prester och skriftlärda satte sig snart i spetsen för en
fint anlagd, skändlig plan. Folkets älskling, som nyss var förd i
triumftåg till staden cch helsad af tusentals jublande röster, under det
man bredde sina kläder eller strödde gröna blad och kvistar på hans
väg, blef nu hemligt och i nattens dunkel uppsökt och fängslad med
tillhjelp af en köpt förrädare bland hans egna lärjungar. Han
instäldes samma tysta natt inför inkvisitionsdomstolen och dömdes utan
orsak till döden af en prestliga, som haft sina mäktiga representanter
i alla tider, och som efterlemnat de mest blodiga märken på historiens
blad. **)
*) För att kunna tolka Skriften rätt fordras ej blott att kunna
öfversätta den från dess språk och förstå meningen deraf utan man
måste äfven känna till den tidens seder och bruk, föreställningssätt,
husliga lif och statsskick samt det landets natur och beskaffenhet,
hvarifrån Skriften utgått. Sålunda bör man bland annat äfven veta,
att de gamla ej sutto, utan lågo till bords, på venstra sidan upptill
hvarandra, samt att de i brist på knif sönderbröto brödet och i stället
för sked läto dryckeskaret gå från man till man samt att vin (nytt
eller utspädt) begagnades som mjöilk och dricka, att de doppade bröd
i olja, begagnade sulor (sandaler) i stället för skor, o. d.
**) Den törnekrona, hvilken man af hån satte på Kristi hufvud för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
