Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Kristendomen och civilisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 249
Men hvarken de judiska presterna eller de romerska legionerna
förmådde att kväfva den nya läran om den korsfäste eller tillintetgöra
den sig mer och mer utbredande kristendomen, oaktadt alla de
inkvisitoriska medel, som dertill användes både inom och utom judalandet.
Den första kristna kyrkan bildades, ej efter templet, utan efter den
judiska synagogan, hvilken var ett slags offentlig läroanstalt, der man
samlades på sabbaterna och föreläste samt tolkade Moses’ och
profeternas skrifter för de församlade åhörarne. Synagogan hade en
föreståndare, en allmoseutdelare och en tolk, som på det gängse
folkspråket öfversatte hvarje stycke som förelästes,emedan det gamla
hebreerspråket hade dött ut och försvunnit under babyloniska fångenskapen.
På lika sätt samlades man om söndagen som slutligen efter judiska
bruket antogs till de kristnas sabbatsdag, i den kristna synagogan och
föreläste der så väl Herrans logier som apostlarnes bref, då det, som
var skrifvet på judaspråket, öfversattes på grekiska, hvilket tungomål
i den tiden utgjorde det verldsspråk, som talades och förstods i alla
de romerska provinserna. Man vet nemligen, att Jesu tal, lärdomar
och liknelser blifvit i korthet upptecknade af Mattheus, samt att dessa
anteckningar sedermera kallades Herrans tal eller logier*) och att de
afskrefvos, förvarades och upplästes i synagogorna till menighetens
undervisning.
Den första kristendomen var dock länge och ända in i andra
århundradet en fortsatt kamp mellan judekristna eller den hos flera bland
den tid evangelierna skrefvos, att det ej utförligt behöfde omtalas.
Äfven härvid är Joh. mest fullståndig, men alla berättelserna något
olika. I korthet omnämnes äfven något härom af Paulus, 1 Cor. 15:
5—8. Endast Luc. säger, att Jesus vistades bland lärjungarne i 40
dagar och talade med dem om Guds rike. Enligt Matth. visade han
sig på ett berg i Galileen, sannolikt då “för mer än 500 bröder på en
gång, som tillbådo honom, men af hvilka somliga tviflade.” (Cor., 15:
6; Matth. 58:16 17 ) Om hans himmelsfärd nämner Matth. och Joh.
intet, Marc. och Luc. blott liksom i förbigående och endast ett par ord.
Det mest fullständiga, ehuru äfvenledes helt kort, finnes derom i Ap.
Gern. 1:3—11. Att han efter uppståndelsen hade sin egen kropp af
kött och blod, åt och drack med läarjungarne samt kvarlemnade
svepningen i den dliksom en grotta i hälleberget uthuggna grafven (judarne
brukade att lägga sina döda i dylika uthuggna och med en sten
tillslutna grafvar), allt detta omtalas tydligen. Deremot omnämnes ej
om han visade sig klädd eller oklädd efter uppståndelsen (kanske det
senare, enligt Joh. 20:27); liksom man hos ingen författare har
underrättelse om hans yttre gestalt och hans utvärtes skönhet.
*) Justinus Martyr († år 163) kallar dem apostlarnes
minnesteckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
