Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Konsten och vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 MENNISKAN
S
S
đ
s
-SS:
S § :’S
=: SS =gz
— :[[
g
SS
ss
S ã.àÄK
SG..))
SS
–-::I=
SSSSŰSŪÕŪÕŪÕÛĪ =-. =qHJjg 8E § S
N=—es =ę—ę<[ SNSs
SSSS -——:S SS S
SS:SS:.—
†) ;
=s SN
; SS S
Jöns Jakob Berzelius (1779—1848).
erfarenhet grundade empiriska spekulationer, samt ännu mer genom
hans samtida, den lika djupsinnige som frie tänkaren Descartes eller
Cartesius från Touraine, som, inkallad till drottning Kristinas hof dog
i Sverige 1650. Den mest ryktbare af alla medeltidens lärde var
filosofen och naturforskaren Albertus Magnus, död 1280.
Filosofiska skolor, system och åsigter hafva sedan dess uppstått och
kullkastats den ena efter den andra, synnerligast hos tyskarna, ifrån
Jakob Böhme och Kant ända till Schelling, Hegel och Fichte den yngre,
utan att det egentligen kan sägas, att dessa fört menskligheten framåt
eller lossat på frihetens bojor, emedan filosofien varit alltför
spekulativ för att kunna blifva folkens tillhörighet.
Sjelfva franska revolutionen, från hvilken den nya tiden räknar sina
rikaste anor, och hvarifrån tankens och förnuftets frihet förnämligast
daterar sig, utgick mer från Rousseaus populära frihetsidéer och
Voltaires spirituella rationalism än från de filosofiska lärosalarna. Ty
äfven om denna revolution med alla sina fasor och sin fanatiska yra
kvarstår i hafderna som minnet af en blodig dröm, så blef dock
verlden frigjord från mycket af det tanke- och det religionstvång, i hvilket
presterna inklämt eller insöft den försoffade menskligheten.
Likväl äar det förnämligast naturvetenskaperna, som i våra tider
infört bildningen i ett annat stadium och gjort en fullkomlig revolution
i det menskliga vetandets historia. Bland dessa vetenskapens
vägbrytare böra vi nämna personer sådana som Cuvier, Lamarck, Linné,
Lavoisier, Berzelius, Darwin m. fl.
På hundrade år har kunskapen om naturen gått framåt med
jattesteg. Och nu senast är det geologien eller läran om jorden, bergs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
