Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Verldshandeln och kosmopolitismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 MENNISKAN
utflytef samt fäste Europas uppmärksamhet på denna vara, som länge
begagnats af infödingarne,utan att europeerna hade kunskap derom. *)
Guttaperkans mångfaldiga bruk till kläder, skodon och flera andra
saker är nogsamt kändt, och utan detta gummi, som nu blifvit en
nödvändighetsvara, skulle man hittills ej kunnat anlägga
underhafstelegraferna, hvilka nu sammanbinda länder och öar och hvilka
tillsammans bilda ett telegrafnät, genom hvilket korrespondensen mellan
skilda verldstrakter blir ett ögonblicks verk.
Verldshandelns stora mål är ej blott
att utbyta varor och produkter
folkslagen eller nationerna emellan, utan äfven
att i förening med naturforskningen
göra alla länder delaktiga af de
förmåner, som naturen förunnat dem att
åtnjuta. På detta satt har man öfverfört
potatisroten, tobaksplantan, kaffeträdet,
tébusken, sockerröret, bomullsväxten
och andra nyttiga växter till alla de
länder och luftstreck, der de kunde odlas
och med fördel förbrukas.
Men i verldshandelns idé ligger en
ännu högre, om också omedveten,
sträfvandet nemligen att förbrödra
nationerna, sprida kulturen och göra
hela jorden till menniskans
gemensamma fådernesland. Ty i stället för .
att sitta i ett frånstängdt rike,en afskild Gren af Guttaperkaträd
vrå eller i obekanta nejder, komma alla folkslag genom
verldshandeln i beröring med hvarandra, och menniskan bildas härigenom
till kosmopolit eller verldsmedborgare.
Det gamla bruket att från far till son kvarblifva i samma hydda,
på samma torfva, i samma by eller i samma hemland, har numera
förändrats. Man söker sin utkomst på tusende håll och har
hembygden, der man behagar att slå sig ner och finna sin trefnad för lifstiden.
Den forna afsöndringen i obekanta och från hvarandra afskilda
folkslag börjar nu allt mera utplånas. Man gör hvarandra besök, knyter
vänskap och afslutar handelstraktater, utan att äflas med att anses
för de bästa eller frukta för att betraktas som de sämsta. Man ser
i hvarandra vänner inom mensklighetens fosterland.
Man flyttar hit och dit om hvarandra och bland hvarandra, man
*) Guttaperka-tradets vetenskapliga namn är Isonandra Gutta af
Sapotaceernas familj, det växer ymnigt på Java, Madagaskar och flera
af de stora öarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
