Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Verldshandeln och kosmopolitismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 301
emigrerar, i smått eller i hopar, men ej såsom de gamla horderna med
svärdet i ena handen och den andra utsträckt efter rof från de
blödande folken och de rykande bostäderna. Dylikt är icke civilisationens
omflyttningssätt. Man går med kassa på fickan, konstfärdighet eller
arbetsskicklighet. Man betalar för sig, man köper jord eller tager
anställning i något yrke, för nytta eller för omvexling, men på fredlig
väg, för att befolka jorden och hvar i sin mån bidraga till sitt och
andras bästa och välbefinnande.
Också bygger man kanaler, jernvägar, landsvägar och underlättar
samfärdseln inom hvarje land under det att det ena stora ångfartyget
eller den ena handelsflottan efter den andra löper af stapeln, just för
att göra denna lifvets rörlighet så bekväm och skyndsam som möjligt
samt för den stora verldshandelns framåtskridande i allmänhet. Genom
detta civilisationens omflyttningsbegar kommer också den
amerikanska vestern att befolkas af en kraftfull stam från Europa. Dessa
emigranter ditföra en del af sina vanor och sina gamla bruk från
Europas dumheter; men en ny verld skall dock slutligen uppstå. Och
det är ingalunda otroligt, att Europa framdeles kommer att hemta
mönster till nya samhällsinrättningar från sina egna afkomlingar
vid Mississippis stränder.
Hamnen i New-York.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
