Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Specerierna och berusningsmedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 317
gor. Och i grekiska gudasagan är Dionysos den förste vinbryggaren
samt en värdig representant i de glada brödernas befuktade aftonring.
Hos alla folk, både vildar och civiliserade, har man sina mer eller
mindre enkelt tillverkade berusningsmedel, antingen direkt fabricerade
af narkotiska och berusande örtsafter, såsom opium, eller beredda
genom jäsning, destillering och tillsatser af berusande medel under
sjelfva läskedryckens tillverkning.
Främst af alla är vinet den ädlaste, liksom den äldsta af alla
menniskans stimulerande drycker Ty vinrankan, som tros hafva sitt
ursprungliga hemland på Kaukasus, har varit de kaukasiska folkens
följeslagare samt till följd deraf blifvit kringspridd till alla de länder,-
der drufvorna kunna mogna och vinberedningen löna sig.
I våra dagar går vinrankan i norr till 51 graders nordlig bredd vid
Rhenfloden, på vestkusten af Frankrike till Nantes vid 470, i öster uti
Schlesien till 49°0, hvarefter dess gräns drager sig till Krim och
Kaspiska hafvet. Och i söder går den på Kanariska öarna till 27°0, följer
sedan Afrikanska kusten till Egypten och Persien vid 290, hvilket
sålunda i norr och söder utgör dess bälte på den gamla verldens nordliga
kontinent. I Nordamerika, hvarest inhemska drufsorter odlas till
vinberedning, gå dessa icke högre än till 370 vid Ohio, till 38° i Nya
Kalifornien, hvarjemte deras gräns i söder är 26° i Nya Biskaya och
320 i Nya Mexiko.
I södra hemisferen går vinrankan icke öfver 40° graders sydlig
bredd, odlas i Chili och Buenos Ayres, går till 34° på Nya Holland och
på Cap, som är bekant för sitt förträffliga vin, under det att man på
hela jordens varma bälte och mellan vändkretsarna ersätter drufvans
mångbesjungna dryck med det lika förtraffliga palmvinet, som i olika
trakter beredes af olika palmsorter. Saften tappas ur palmstammen,
liksom björklake, och beredes till vin genom jäsning, utan vidare
omständigheter.
Af palmvin i förening med ris och rörsocker destilleras arrak. Och
af sockerrörets saft samt affallet vid sockerberedningen destilleras
rom, hvilka beggedera mera närma sig till bränvinets egenskaper, men
hafva en vida mer ädel smak och finare beståndsdelar, hvarför också
dessa mellanting emellan vin och finkel blifvit till favoritdrycker, då
de blandas med vatten och socker samt utgöra den nektar, som hemtas
från punschbålen och toddyglaset vid våra muntra dryckesgillen.
I Mexiko har man en nationaldryck som kallas Pulk, och som
beredes ur saften af den hundraåriga agaven eller aloen, hvilken också
för detta ändamål ofta odlas i stor skala. Då växten blir åtta år
gammal blommar den vanligtvis, och då afskäres centralknoppen ur den
grofva blomstängeln. Derur utrinner en ymnig saft i flera månaders
tid,och sjelfva stängeln uppskjuter ofta till en höjd af 10 meter. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
