Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Åkerbruket och trädgårdsodlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 MENNISKAN
råg, korn och hafre; c) kalkväxter som förnämligast innehålla
kalksalter, hvartill han räknar klöfver, bönor, ärter, vicker och
tobaksväxten. ;
Till följd af bekantskapen med växternas hufvüudbeståndsdelar
känner man sålunda deras behof af näringsämnen och kan beräkna,
hvad jord som är passande för hvarje växt, samt huru jordmånen skall
kunna göras fruktbar och gynnande för de sädesslag man vill odla, på
samma gång som vetenskapen lär oss att med tillhjelp af andra medel
ersätta de ämnen, som jorden förlorat genom växternas förbrukning
af jordmånens kemiska närande ämnen.
r 6
.
=—
Vattentrampverk för risodling i Japan.
Träde, gödning och cirkulationsbruk höra till dessa jordmånens
förbättringar. Såsom en regel antages det i allmänhet, att man efter en
kaliväxt låter en kiselväxt följa och efter denna en kalkväxt, jemte
mycket annat, hvarom åkerbruksvetenskapen i våra dagar lemnar de
mest upplysande och vidlyftiga underrättelser. Men då vi tala om
åkerbruket, så böra vi ej föreställa oss, att detta drifves på enahanda
sätt eller kommit lika långt i framåtskridande på alla odlade trakter
af jorden, utan att det tvärtom har olika skaplynne, beroende af
folkslagens olika utvecklingsgrader.
Och i fråga om jordens olika fruktbarhet, så bör man icke förbise
den ofta numera sällan öfvertänkta, men dock vigtiga omständigheten,
att menniskorna sjelfva gjort hela landskap och verldstrakter öde och
ofruktbara genom att helt och hållet utrota skogarna, naturens pryd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
