Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Åkerbruket och trädgårdsodlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 MENNISKAN
nad och det nödiga skyddet för all annan växtlighet. Stora stepper,
öde ljunghedar och nakna kustländer hafva blifvit frukterna af detta
utrotningsbegär. Börjad i Asien, har skogsförödelsen fortsatts i
Europa och håller nu som bäst på att göra sin rund på de amerikanska
kontinenterna, som börja att mer och mer blifva skoglösa, allt
eftersom de hinna att blifva behörigen tillyxade af de invandrande
europeerna.
All jord låter egentligen odla sig, så snart den består af
öfversvämningslager och ej af den nakna granitklippan, ehuru likväl med mer
ech mindre besvär och med större eller mindre afkastning, de länder
likväl undantagna, som tillhöra den eviga köldens okufliga regioner,
och hvilka således kunna bebos endast af polartrakternas nomadfolk.
Naturen låter icke här längre böja sig under menniskans hand, då den
frusna jorden aldrig upptinar. Södra polartrakterna med sina ofantliga
ishaf, der endast ett fast land finnes närmare polen, äro ännu mer
ödsliga än de norra.
I solens länder och alla varma klimat på jorden, der naturen gör
allt, behöfver menniskan följaktligen göra blott litet för sin
försörjning och sitt sjelfbestånd. En ringa jordbit är der tillräcklig för hela
familjers ekonomiska välfärd, då säden gifver hundradefaldigt i
afkastning och detta utan annat besvär än att skörda det utkastade
sädeskornet. Likväl sucka en stor del af dessa länders invånare under
det djupaste armod, och tillbringa sitt lif i den mest slöa likgiltighet,
af den orsak, att de regeras af despotiska styrelser, vansinniga lagar
och under fördomens makt med dess djupt förtryckande herravälde.
Så är det för närvarande med de gamla kulturländerna i öster,
Persien, Chaldeen, Syrien, Palestina och äfven Egypten, der
sädesafkastningen fordom uppgick till 200:de, ja, ända till 500:de kornet, men
hvarest så väl åkerbruk som andra näringsgrenar numera sjunkit ner
till en obetydlighet, till följd af folkets fortsatta politiska förtryck
och förslafvade samhällsförfattningar.*) Man får derför bemärka,
att, om ej naturen med en så frikostig hand utströdde sina skatter
öfver dessa förslafvade folkslag, så skulle de svalta ihjal och förgås i
armodets uselhet.
Den tropiska regntiden, hvilken reguliert infaller ofta på bestämda
dagar och under de månader af året,då hettan annars skulle vara som
störst, ehuru den nu svalkas och uppfriskas genom denna naturens
välgerning, är högst gynsam för risodlingen, då man utsår säden i den
feta gyttjan. Och som detta sädesslag fordrar mycken fuktighet samt
trifves bäst i den våtaste jordmån, så ser man vanligen risfälten till
*) Jordens forntida öfverodling och skogarnas utrotande bidraga
äfven till dess nuvarande magerhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
