Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Åkerbruket och trädgårdsodlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 325
halften öfversvämmade, hvarunder risets växtkraft är störst.
Äfvenledes är det klart, att i alla länder, der kreaturen hafva hela året om
det ymnigaste sommarbete, det icke heller kan vara fråga om någon
höslåtter eller insamlandet af något foderförråd, hvarför halmen och
agnarna der hopkastas i stora högar för att uppbrännas, hvarefter
askan begagnas som gödningsämne på de frodiga åkerfälten.
I forntiden, och kanske på vissa ställen ännu i våra dagar,
begagnades i österlandet oxar och annan boskap att söndertrampa sädesaxen
på en särskild plananläggning under öppen himmel, hvarför det också
i mosaiska lagstiftningen förbjudes att binda munnen till på oxen,
som tröskar, eftersom man annars ofta försåg dessa tröskare med
nosgrimma. Och i de länder, der det mera sällan regnar, såsom i Egypten
och Medelhafstrakterna, sökte man att göra jorden fruktbar genom
konstgjord bevattning af olika slag. I Egypten t. ex. erhåller jorden
sin fruktbarhet genom Nilens öfversvämningar, och dessa
vattenmassor ledde man genom kanaler och slussverk i olika riktningar.
På samma sått får man i nedra Italien och på Sicilien med
handkraft eller med tillhjelp af dyrbara inrättningar ofta vattna sina
sädesfält, under det att en brännande sommarsol förtorkar allt och
gifver de törstande fälten ett förvissnadt utseende. Dock höra två
skördar om året till de varmare ländernas frikostighet, hvarvid
såningstiden alltid är afpassad efter de periodiska regnen eller andra mer
lokala omständigheter. Men i de mera tempererade länderna med
omvexlande klimat och föränderlig väderlek måste man rätta sitt
åkerbruk efter årstiderna, då våren är såningstid, sommaren växtperioden
och hösten beräknad för skörden.
För närvarande äro Europa och en del af Amerika de mest
uppodlade, så att åkerbruket i dessa verldsdelar erhållit sin största
utveckling, ehuru likväl mycket återstår, och agrikulturen ännu synes hafva
många utvecklingsstadier att genomgå. Men i de flesta verldsdelarna
ligga ännu ofantliga landssträckor och vänta på en ånvandeing af
idoga och åkerbrukande folkslag.
Äfven i vår nord har det gamla tegskiftet och lappverket i
åkerbruksväg fått gifva vika för mer förnuftiga bruksmetoder. Man har
andra planläggningar, i det att man lärt att inse jordens värde, att
uppodla och bearbeta den med förvånande drift och efter olika
erfarenhetsrön. Börjadt med enskiftet samt fortsatt med
cirkulationsbruket och klöfverodlingen, har vårt lands jordbruk gått framåt med
jättesteg och mångdubblat vår sädesproduktion, på samma gång som
agrikulturen utvecklats till vetenskap.
Man förbättrar sin jord genom märgling och en passande blandning
af kalkartade beståndsdelar. Man har lärt sig att grunddika med
sten- eller rörledningar för att afleda öfverflödsvattnet, medan man
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
