Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Ångan och elektriciteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 349
gör har föga eller intet till saken, ty den galvaniska strömmen ilar på
telegraftråden med ljusets hastighet och låter icke hejda sig under sin
fart, hvarför meddelandet mellan stationerna är ett ögonblicks verk,
äfven om de äro belägna på tusentals kilometers afstånd ifrån
hvarandra. ;
Genom den elektriska strömmens kraft sätter man, medelst en
tryckning på en enkel mekanik, en annan mekanism nästan samtidigt i
rörelse på hvilken station man behagar, och den morseska mekanismen
är så inrättad att den på en pappersremsa kan intrycka de punkter
och streck, som utgöra det telegrafiska alfabetet. På detta sätt kan
man från station till station skrifva till hvarandra hvad helst man
behagar, så snart man blifvit inöfvad i det telegrafiska
teckenspråket. *)
Genom denna uppfinning har man också erhållit en tankarnas och
ordets ögonblickliga föreningsband, ej blott emellan närliggande
orter och länder, utan med hela jorden, efter hand som man hunnit
att utgrena och utvidga telegrafanläggningen. Med tillhjelp af
guttaperkan kan man lägga telegraftrådar både öfver sunden och oceanerna.
De nedsänkas i djupet uti ett groft guttaperkarör, nästan i form af
ett kabeltåg.
Men äfven till andra praktiska ändamål har man funnit, att den
galvaniska elektriciteten kan användas, och bland dessa är den så
kallade galvanoplastiken **). Ty om man från ett galvaniskt batteri
drager en zink- och en koppartråd in i en vätska, i hvilken guld eller
siltver finnes upplöst, och i samma vätska hanger vid koppartråden en
sak af blank metall, så afskiljer sig guldet eller silfret i vätskan och
på en hemresa från Paris 1832. Hans första försök på 20 kms distans
skedde den 2 sept 1837; men längre telegrafsträckningar i Amerika
kommo först till stånd efter nyåret 1844. Samtidigt eller 1838
inrättade engelska fysikern Wheatstone en telegraf, konstruerad med visare,
på ett stycke af jernvägen emellan London och Liverpool. Den 14
juni 1853 öppnades den första telegraflinien i Sverige mellan Upsala
och Stockholm.
*) Den Wheatstoneska telegrafen med en tafla liknande en urtafla,
försedd med bokstäfver och en löpande visare för att stafva ihop å
alfabetet, begagnas vid alla våra jernvägsstationer. Den morseska har
det företrädet att den skrifver hvad som telegraferas.
**) Galvanismen eller konsten att med omvexlande zink- och
kopparplåtar frambringa elektricitet upptäcktes år 1789 af professor Luigi
Galvani uti Bologna, och sjelfva stapeln uppfans och förbättrades af
prof. Alexander Volta i Pavia. Upptäckaren af galvaniska
förgyllningen och galvanoplastiken var egentligen en engelsk fysiker, Thomas
Spenpcer 1837. Samma år gjordes dylika försök i Ryssland af Jacobi.
— Åskledaren upptäcktes af den bekante amerikanaren Benjamin
Franklin, ett af verldens största snillen, hvilken började sin bana som
boktryckerikonstförvandt († 1790).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
