Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Ångan och elektriciteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 MENNISKAN
afsätter sig på den blanka metallkroppen, som härigenom förgylles
eller försilfras genom den elektriska strömmens inverkan.
Och har man upplöst koppar, t. ex. kopparvitriol, i vätskan och
anbringar en form vid koppartråden, så afsätter sig kopparn i samma
form, hvarigenom man förmår efterbilda hvad helst man behagar,
hvilket också synes af de många lyxartiklar af förgylda metallarbeten,
som i verldshandeln förekomma såsom en produkt af galvanoplastiken.
Oberäkneliga saker torde framdeles komma att utföras genom
elektriciteten, ty man är redan på väg att åstadkomma ett elektriskt ljus,
hvarigenom alla andra belysningsämnen kanske komma att
undanträngas. Och om man nu äfvenledes kan upptäcka ett sätt att använda
den elektriska kraften i stället för ångan vid alla våra maskiner,
ångfartyg och jernvägar, hvilket man starkt arbetar på i våra dagar, så
har man hunnit till ett mål, som är ännu större än alla de öfriga,enär
explosioner genom vattengasens oförsigtiga behandlande skulle
förekommas.
Men om man nu till alla de storartade saker,som man redan förmår
åstadkomma med tillhjelp af ångan och elektromagnetismen, äfven
lägger daguerrotypien och fotografien,eller konsten att med solljusets
tillhjelp afteckna landskap och enskilda föremål, så står man inför
menniskosnillets upptäckter och betraktar alltsammans såsom
verldens underverk.*)
*) Daguerrotypien och konsten att medelst solljusets inverkan taga
teckningar har i våra dagar blifvit hetydligen utvidgad genom
fotografien, hvarigenom dylika teckningar kunna aftagas på glas, vaxduk,
papper m. m., såsom ett ögonblickets verk. Det aär omöjligt att
förutse, huru långt denna konst kommer att utvidga sig.
Svenska kemisten Scheele bekantgjorde redan 1777 sina försök med
solljusets inverkan på klorsilfver, som svärtas deraf, en sak, som till
någon del var känd äfven af de gamle alkemisterna. Men äfven hans
prof på klorsilfradt papper blef blott beaktadt som en märkvärdig
företeelse. Uppfinningen af fotografien.eller daguerrotypien
tillkommer egentligen en fransk tekniker, Josef Nicephore Niepce, som redan
1813—14 experimenterade dermed. Han meddelade sig slutligen med
målaren Louis Daguerre i Paris, hvilken förbättrade upptäckten.
Denna senare bekantgjordes först af Arago i franska
vetenskapsakademien den 7 januari 1839. I början tog man bilden på en med silfver
öfverdragen kopparplåt, som väl rengjord varit utsatt för ångor af jod
i vanlig temperatur. Denna plåt insattes i en dertill inrättad camera
obscura, i hvars focus bilden togs på plåten genom solljusets hastiga
inverkan. Derefter skulle plåten utsättas för ångor af lindrigt
uppvärmdt kvicksilfver, hvarvid bilden först blef synlig, samt sedan
nedföras i en lösning af undersvafvelsyradt natron, för att fästa bilden.
Denna märkvärdiga konst har blifvit betydligt förbättrad derigenom,
att bilder nu kunna tagas på alla mörka blanka ytor, vaxduk, på blanka
sidan af svartmåladt glas m. m. Vitropien eller konsten att på glas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
