Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Det menskliga lidandet och lifvets poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 383
§ ;
þSSS
Vikingaskepp.
Arbsaetaren är oftast ur stånd att köpa jord, ty den har blifvit honom
för dyr i förhållande till hans arbetsförtjenst. Han kan på många
ställen ej gifta sig, emedan han ej förmår att skaffa sig bostad. Och
om han ån lyckats att erhålla hustru och barn, så får han uppoffra
alla sina krafter och all sin lefnadstid endast för att kunna försörja
dem samt kommer att efterlemna dem i sin egen belägenhet åt
armodet och dagsverksyrket. Ännu större är detta lidande i fabrikerna,
der man börjar som barn och fortsätter till grafven med ett mekaniskt
yrke, som gör menniskan slö till själen, mekanisk till tanken och lär
det från början varma hjertat att hårdna vid ångmaskinerna.
Man skrifver fattigvårdslagar och utskrifver fattigtaxor i
oändlighet, under det att fattigdomen tillväxer. Man utdelar dessa statens
och kommunens allmosor med, såsom man tycker, det frikostigaste
öfverflöd, och likväl fortfar fattigdomen att vidare utbreda sig. Man
kan likna dessa tillfälliga botemedel vid oäkta bladguld, hvarmed
man vill förgylla dagens elände; men de verkliga botemedlen har man
uraktlåtit. Lägger man nu härtill rikedomens öfverflöd, dess flärd,
dess tilltagande fåfänga, dess luxuriösa moder och dess utsväfvande
yppighet, hvilka hvar för sig falla för mycket bjert i ögonen, för att ej
väcka den ringare klassens afund, så borde det icke förvåna, om en
revolution slutligen uppstår mot börden, högmodet, aristokratien och
öfverflödet, sedan man länge äflats med att ej lyssna till de mer
billiga fordringarna från en förtryckt mensklighet.
Vi vilja icke här omtala slafhandeln i Afrika och de länder, der detta
afskyvärda bruk ännu förefinnes, lika litet som menniskoätandet på
Söderhafsöarna, väl bemärkandes, att slafsystemet tillhört alla äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
