Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemisk forskning och kemisk industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yttrandena på mötet. Några små utdrag ur det förra, som naturligtvis väckte
stor uppmärksamhet i Tyskland, torde äfven intressera en svensk publik,
icke minst kemister. Inledningen hade följande lydelse:
»Med full kännedom om vårt ansvar offentliggöra vi följande upprop
i en fråga, som enligt vår öfvertygelse fordrar omgående
uppmärksamhet och energiskt ingripande. Det gäller allmänna intressen och
allmänheten framför allt bör befatta sig därmed.»
»Det medgifves från alla håll, att vi allt ifrån krigets början lidit af
brister, som direkt eller indirekt kunna tillskrifvas våra lagstiftares och
förvaltningstjänstemäns bristande insikter i naturvetenskaperna. Med
naturvetenskap förstå vi mekanikens, kemiens, fysikens, biologiens,
geografiens och geologiens bekanta fakta och grundlagar. Inte blott våra högst stående ministrar visa denna brist på naturvetenskapliga insikter,
samma missförhållande visar sig nästan i förvaltningens alla grenar.
Vi möta denna ovetenhet i underhuset, den delas af den stora
allmänheten, äfven inbegripna ett stort antal af de i handel och industriell
verksamhet anställda. — — — — — — — — — — — — — —»
Vidare framhölls, hur man alltför länge tillät exporten af ister till
Tyskland, därför att ingen enda medlem af regeringen visste, att man
ur ister kunde framställa glycerin och ur detta nitroglycerin.. »De från
fronten återvändande förklara, att vårt folk omkommer i brist på
kunskaper.» Man föreslår, att handelsministeriet kanske kunde ersättas af
ett »Ministerium för naturvetenskaper, handel och industri.»
Slutklämmen är inte minst intressant i sin lydelse: »Vår önskan och vårt mål
är att fästa uppmärksamheten på denna fråga, icke i
naturvetenskapsmännens intresse, utan i och för en reform, hvilken är af största vikt
for Englands fortsatta bestånd som stormakt.»
På det stora mötet den 3 maj i Linnésällskapet, Burlingtonhouse,
under ordförandeskap af Lord Rayleigh, den bekante fysikern och för öfrigt
kanslär för universitetet i Cambridge, antogos 4 föreslagna resolutioner
med acklamation. Den stora representativa församlingen var synnerligen
enig, från alla håll - äfven från rektorerna i »colleges» med enbart
klassisk utbildning - framhölls det opraktiska, ja, skadliga uti den rent
klassiska utbildningen, så att säga absolut fri från naturkunnighet, som
ännu fordrades för inträdet i alla ämbetsverk. Lord Rayleigh själf
yttrade, att fastän han inte varit under medelmåttan, ansåge han de långa
år, som offrats på de klassiska ämnena, såsom till största delen
förlorade.
Sir Ray Lancaster omnämnde Ramsay och den bekanta
bomullshistorien, berörde återigen ister- och glycerinfrågan samt omtalade, att
England alltid tagit så viktiga råmaterial för sprängämnesindustrien som
aceton från Tyskland, så att vid krigsutbrottet England blef helt utan
detta viktiga ämne, tills man med tillhjälp af en rysk kemist lyckades
framställa det. En annan talare yttrade: »Vi vilja inte hänge oss åt
någon illusion. Det folk, som inser den naturvetenskapliga bildningens
nödvändighet, skall komma framåt, och det folk, som inte erkänner
naturvetenskapen, kommer att bli efter.» Nästan samma ord yttrade den
tyske kemisten Runge redan 1836. Denna 3 maj 1916, alltså 80 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
