Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelse i Spritmonopolfrågan - Krigets konsekvenser för världsindustrien, speciellt den kemiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kostnaden för en dylik organisation torde icke behöfva drabba det allmänna
utan påföras producenterna.
I anslutning till det anförda får Sveriges Kemiska Industrikontor
således vördsamt hemställa, att utskottet icke måtte förorda den föreslagna
monopoliseringen af handeln med skattefri sprit.
Stockholm den 10 maj 1918.
Krigets konsekvenser för världsindustrien,
speciellt den kemiska.
Föredrag inför Svenska Teknologföreningen den 21 mars 1918
af ingenjör Otto Cyrén.
Världskriget har kastat många af de gamla häfdvunna lagarna för
handel, industri och sjöfart, ja folknäringen och hela folkhushållningen
öfverända. Särskildt industrien har arbetat under ett tryck, som aldrig
tillförne, hela industrier ha måst stoppa i brist på råmaterial, andra ha
genom omläggning af tillverkningen lyckats anpassa sig efter de nya
förhållandena och andra ha slutligen gjort utomordentligt goda affärer
på kriget.
Orsaken till dessa ändrade förhållanden var, som vi alla veta, den ena
kämpande partens förklarande i blockad och det därpå följande
upphäfvandet af hafvens frihet både för de blockerade och de neutrala staterna.
Det gällde att själf fabricera talrika felande industriprodukter, så långt
material och kunskap räckte, eller att ersätta dem med annat, och så
uppstodo i alla länder en hel del nya företag. Chauvinisterna hos de
krigförande påstodo, att den eller den varan skulle de aldrig mer taga
från fienden, emedan de göra den själfva. Detta kommer säkerligen i
viss mån att ske. Intet land vågar efter denna allvarliga läxa ställa
sig så beroende af sina grannar som förut. Men skulle hvarje land vilja
framställa allt, ja, då finge världshandeln sannerligen en svår knäck.
Handeln grundar sig ju inte endast på utbyte af industriprodukter mot
råämnen, utan också på utbyte af industriprodukter mot andra sådana
— hvarje land har sina specialiteter, beroende på förhandenvarande
råämnen och deras kvaliteter eller på urgammal erfarenhet, inarbetning
och konstfärdighet. Mycket torde alltså återgå i sina gamla gängor, när
det ömsesidiga förtroende, som all handel bör stödja sig på, återvänder
mellan de nuvarande fienderna. Vi få inte heller glömma, att
världshandelns vägar inte helt och hållet bestämmas af några få politiker,
nej, dessa vägar äro framför allt beroende af människomillionerna och
dessas större eller mindre kulturbehof.
Ingen industrigren har tagit så starkt intryck af kriget som den
kemiska, detta beroende på dennas stora direkta betydelse för hela
krigföringen: framställningen af ammunition, sprängämnen och annan
krigsmateriel, dess betydelse för folknäringen, jordbruket, arméernas och folkens
hälsa. Inom ingen annan industrigren visade sig därför beroendet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
