Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigets konsekvenser för världsindustrien, speciellt den kemiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tabell IV. Rysslands import 1913.
Ton
Oorg. råmaterial, bl. a.:
Pyrit ................................. 146 780
Salpeter................................. 43 411
Kalisalter ............................. 129 675
Svafvel ................................ 30 734
Tungspat .............................. 17 564
Fosformineral ......................... 53 644
Bly ..................................... 57 892
Zink .................................. 25 682
Stenkol.................................. 7 679 230
Org. produkter, bl. a.:
Tjärprodukter, halffabrikater ......... 11 332
» färdiga färger ........... 2 198
Farmaceut, produkter .................. 1 415
Kvicksilfver och bly saknas i marknaden fastän fyndigheter finnas på
ryskt område, men bearbetningen torde ännu låta vänta på sig. Förr
blomstrade torrdestillationen af trä, dess viktigaste produkt var träspriten.
När emellertid den denaturerade etylalkoholen sjönk i pris, upphörde
destillationen att vara lönande och stannade nästan alldeles af, och
träspriten togs utifrån. Nu har den till någon del återupptagits.
Koksfabrikanterna i Dondistriktet började först efter 1910 tillvarataga
destillationsprodukterna, men dessa voro alltför obetydliga; det mesta måste
tagas från Tyskland. En farmaceutisk industri existerade före kriget,
men råmaterialen voro tyska. Likaså förefanns en stor tjärfärgindustri,
men det var hufvudsakligen tyska filialfabriker, framtvingade af den höga
tullen på färger, icke mindre än 3 mark pr kilo, och för öfrigt lönande,
tack vare den ryska textilindustriens storartade utveckling.
Värst för ryssarna var bristen på läkemedel under kriget. Man fabricerade
sådana i högskolor, universitet och annorstädes, naturligtvis i liten skala,
och synnerligen intressant var semstvoernas ingripande därvidlag. Dessa
togo nämligen initiativet till upprättandet af farmaceutiska fabrikationer,
sådana uppstodo snart sagt i alla mer betydande städer. Om priserna
på produkterna också inte blefvo så värst låga, så lära de dock
understigit de engelska och franska ockerpriserna på samma varor. En oerhörd
svårighet låg däri, att mekaniska inrättningar knappt stodo till att få
för fabrikerna inom bestämbar tid.
I Moskva bildades ett stort bolag för kemisk industri med 5 mill.
rubel kapital, hufvudsakligen för framställning af tjärfärger. Det var
egentligen en sammanslutning af textilindustriella, men kriget tycks tvingat
äfven dessa att speciellt slå sig på fabrikation af farmaceutiska produkter.
Ej att undra på, när efterfrågan var så stor: en väldig armé, massor af
sårade, dessutom koncentrationsläger, farsoter och allt annat elände! Om
de stora ryska nybildningarna skola blifva af lång och varaktig betydelse
får väl framtiden visa, antagligen äro flera af dem alltför hastigt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
