Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Konungen har Sveriges Kemiska Industrikontor den 13 aug. 1918 inlämnat följande skrivelse i cellulosafoderfrågan:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En mängd nödfodermedel hafva föreslagits, utan attt härigenom
folknäringsfrågan avsevärdt förbättrats, och vi skola här nedan söka utreda
orsaken härtill. Bland dessa nödfodermedel intar cellulosan främsta
rummet.
Cellulosan är af en helt annan storhetsgrad och vikt än de öfriga
s. k. nödfodermedlen, hvilket förhållande må belysas af några siffror,
som angifva de olika fodermedlens fodervärde,[1] beräknade i foderenheter
på lufttorrt prof och vid tillräcklig ägghvitegifva:
Repadt löf pr 100 kg. 45 f. e. samt inneh. 5 % smältbar ägghvita
Rislöf ...... » » 18 » » 2 % »
Ljungmjöl » » 17 » » 1 % »
Barrgröpe » » 20 » » 0,3 % »
Bladvass... » » 20—40 » » 2—4 % »
Renlaf...... » » 10 » » — »
Islandslaf » » 40 » » — »
Cellulosa
(sulfit- ell.
sulfat-)..... » » 85 » » — »
–-
Halm(höst-
sädes)... pr 100 kg. 20 f. e. samt inneh. 0,5 % smältbar ägghvita
Om man anser, att gränsen mellan produktionsfoder (kött- och
fettproducerande) och underhålls- samt »bukfyllnadsfoder» kan dragas vid
c:a 20 f. e. pr 100 kg., så se vi att endast repat löf, tidigt skördad vass
(med högsta näringsvärdet) och cellulosa kunna räknas till de förra.
Islandslafven finnes i för små mängder för att spela någon större roll.
Både ljung- och barrfoder hafva ett lågt fodervärde och betydligt ringare
mängd smältbar ägghvita än i allmänhet antagits. Dessa senares
betydelse, särskildt för mindre aflägset belägna gårdar, får dock ej
underskattas. Erfarenheten har emellertid visat, att af dessa andra nödfoder
jämförelsevis ringa kvantiteter insamlats, enär insamlandet kräfver mycken
arbetskraft. Det största kvantitativa resultatet har säkerligen
åstadkommits beträffande ljungen. Enligt uppgift från Ljungbyrån torde c:a 15 000
ton hafva insamlats, en jämförelsevis obetydlig siffra i förhållande till
hvad som kräfves för hela landets behof.
Cellulosa produceras däremot af en svensk kemisk storindustri, och
torde framställningen af den nödvändiga mängden ej möta några
svårigheter. Våra cellulosafabriker producerade under normala förhållanden
i rundt tal 1 miljon ton årligen, kapaciteten torde vara ännu något högre.
Förbrukningen inom landet — för papper etc. — var knappt mer än
20 % af produktionen, hvarför alltså högst betydande kvantiteter böra
återstå för att tillfredsställa vårt behof af nödfoder. Helt naturligt önska
cellulosafabrikanterna behålla exportmarknaden och söka därför med alla
till buds stående medel förebygga att marknaden efter kriget öfvergår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
