Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Konungen har Sveriges Kemiska Industrikontor den 13 aug. 1918 inlämnat följande skrivelse i cellulosafoderfrågan:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till konkurrerande länder. Men exporten bjuder under nuvarande
omständigheter hart när oöfvervinneliga svårigheter af skilda slag, ja, den
är f. n. till viss grad stängd, och talrika fabriker ligga inne med stora
lager. Det borde alltså få anses som ett gynnsamt tillfälle för alla dessa
fabrikanter att få afsättning för sina fabrikat inom landet, så länge
världshandelskrisen varar, så mycket mer som båda,
producenten-exportören och konsumenten-landtbrukaren, äro till ungefär samma grad
beroende af denna kris.
Hvad cellulosans fodervärde beträffar, så ligger detta i sämsta fall
midt emellan hafrens och höets, men kan helt uppnå det förra
sädesslagets, såsom strax skall visas. Ensamt för sig och såsom varande rent
kolhydrat är cellulosan ett alltför ensidigt fodermedel, och den bör därför
gifvas kreaturen vid sidan af hafre, hö, blast, grönfoder o. d. Ju större
tillgången på ägghviterika hemmaproducerade fodermedel (exempel klöfver,
trindsäd) är, desto större användning får cellulosan. Kan vid sidan af
dessa annat ägghviterikt foder erhållas, såsom foderkakor, limkraftfoder,
fisk- och köttmjöl o. d., ersätter cellulosan helt och hållet hafren. En
ökad raps-, lin- och trindsädsodling, som ger stort utbyte af foderkakor
och annat ägghviterikt foder och således tillåter cellulosan att helt ersätta
hafren, ger oss alltså indirekt större utbyte i brödsäd.
Genom en enkel öfverslagsberäkning kunna vi få en föreställning om
den mängd fodersäd, som genom ett allmännare införande af cellulosa
som fodermedel skulle kunna frigifvas för folknäringen. Vid en
dagsgifva på 0,5—1,5 kg.[1] cellulosa för hästar, ungdjur (nöt-, öfver 1 år),
kor, oxar och tjurar, alltså bortsett från eller med mycket låg
cellusagifva för alla mjölkande djur och för 200 dagar (betesdagarna fråndragna),
blir förbrukningen för landet i dess helhet:
Hästar, öfver 4 år, rundt......................................... 500’000 st.
Oxar, tjurar, kor, ungnöt (utom kalfvar), rundt ................... 2’500’000 »
–––––
3’000’000 st.
vid minsta cellulosagifvan: vid högsta cellulosagifvan:
3’000’000 x 0,5 kg. x 200 dagar 3’000’000 X 1,5 kg. x 200 dagar
= minimum 300’000 ton cellulosa. = maximum 900’000 ton cellulosa.
Denna cellulosa motsvarar i hafre, alltefter ägghvitegifvans storlek och
alltså med 0,60 — 0,85 f. e. för cellulosan gent emot hafrens 0,85 f. e.
per kg.: min. rundt 210’000—300’000 t. eller max. rundt 630’000—
900’000 t. hafre, alltså i medeltal öfver 500’000 ton hafre. Det är
omkring halfva vår hafreskörd. Omräknad till brödsäd (efter en
förmalningsprocent på 50) erhålles 250’000 ton mjöl och nästan lika stor mängd
(absoluta förlusten 5—6 %) kli för utfodring, hvilket motsvarar ungefär
vårt normala importbehof af brödsäd. 250’000 t. mjöl ge 5 milliarder
brödkuponger à 50 gr. mjöl eller c:a 60 % mer än som för närvarande
kommer hvarje innevånare till del och som genom denna omläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
