Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hm! Den Svenska arméen bar ryekt in i
Hol-stein.”
”Kanske befinner den sig icke så långt härifrån?”
”Del år möjligt, fro grefvhma! Jag får derföre
fästa er uppmärksamhet på nödvändigheten att
begagna försigtiga yttryck i det bref, ni behagar skrifva
till honom. Jag- beklagar att vi måsta låsa det,
innan det afskickas.”
En rodnad af förtrytelse flög öfver grefvinnans
drag. ”Om det roar ers excellens att se en
bekymrad hustrus uttryck af sin saknad och klagan öfver
sin belägenhet, så får er excellens således det nöjet.
Jag tackar emedlertid på det högsta för tillåtelsen att
få underrätta honom om att jag lefver.”
Nu återkom riksmarsk^ns adjutant, åtföljd af ett
gammalt, resligt fruntimmer, klädt i en dyrbar
kolsvart drägt. Det var grefvinnan Ahlefelt, enka efter
ett Danskt riksråd och numera probstinna vid Itzehoe
frökenstift.
Då den åldriga damen, ur hvars skrynkliga
anletsdrag något besynnerligt hotfullt och fasaväckande
talade, högtidligt trädde in i rummet, bugade sig
riksmarskalken vördnadsfullt.
”Det är riksmarskalken sjelf,” begynte
prob-stinnan, som genast viile låta känna sin myndighet.
*Får jag fråga hvilken omständighet som hitfört er,
min kusin?”
”Högvördiga fru grefvinna!” svarade riksmarsken
med en vördnad, som hos den gamle mannen för ett
ännu äldre fruntimmer tog sig särdeles eget ut: ”jag
anhåller att i edra händer få öfverlemna dessa tvenne
fruntimmer, hvilka, i den svåra och farliga tid, som
nu i uträttat för vårt fädernesland, det år af vigt, att
med all den aktning, som deras stånd och kön
kräf-ver, likväl noggrannt förvaras.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
