Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ner. Låt se, om du är så slug, som du har namn
för, Tuwo Räf!”
Betjenten flög i fullt sträck efter riddarne.
De bägge herrarne svängde sina hästar, en på
hvar sin sida om Jungfru Anna, hennes tärna red
tätt efter henne, och på ett litet afstånd följde
hejdukarne. Sällskapet riktade i sakta mak sin
färd åt Hellekis.
Under vägen bemödade sig de båda cavaliererna,
att efter tidens sed på bästa sätt ställa
sig in hos den goda jungfrun, som i sjelfva
verket var en af de skönaste varelser, man kunde
se. Hennes vext var ovanligt liten; men hela
hennes lilla gestalt hade de mest utvalda
proportioner, så att den konstrike Mästaren och
Bildhuggaren William Boy, som fick se henne vid
förbiresan af Hellekis, reste dit in och dröjde
der i tre veckor, blott för att få rätt betrakta
henne, ehuru han visste, att han med otålighet
väntades vid hofvet. Denna obeskrifligt fina och
nätta figur och den eld, som strålade ur hennes
lifliga ögon, gåfvo henne ett visst uttryck af
något Sydländskt, ehuru hennes blonda ansigte
stämplade henne till Svensk. I hela hennes
väsen yttrade sig en viss värdighet, och ett drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
