Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjelpa sig; och han, högt rodnande af förlägenhet
och glädje, tog genast en Viola di Gamba af
väggen och gjorde sig färdig att accompagnera
den sköna.
Gref Brahe hviskade mellertid hastigt
följande ord i Liljensparres bestörta öra: ”Om du
sitter längre som en målad träbock på din stol,
och inte artigt och beskedligt närmar dig till
den vackra Anna, så skall jag sannerligen helt
högt framställa, i hvilket ärende Drottningen
har skickat hit oss. Rätta dig derefter, det
råder jag dig!”
Emedan grefven lemnat sin stol bredvid
Anna, för att säga Liljensparre detta, skyndade
sig Jöran att intaga densamma. Men Anna steg
genast till hans förargelse upp och satte sig på
andra sidan af rummet, vinkande Petrus till
sin sida.
Den sonat, som nu spelades, hade Jungfru
Anna lärt i Stockholm af en utmärkt musikus,
som följt Herr Erik Sparre ifrån Italien och
slutligen befunnits vara en förklädd Jesuit. (Ty
under sådana förklädningar insmögo sig ofta det
nitiska brödraskapets agenter i riket.)
Liljensparre hade mången gång bort den vid hofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
