Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
släta goHVet af den luftiga trädgårdssalen, än på de
sandiga gångarna. Den ädla, omsorgsfullt klädda
gestalten, som rörde sig derinne bland taflornas bilder
och skuggorna af de gröna Irän, so» i väl beräknade
grupper bHfvit ordnade omkring byggnaden, skulle
åtgjort ett värdigt föremål for ett nytt konstverk,
passande att intaga ett rum bland de andra.
Men grefvinnan var icke den enda som af sina
minnen blifvit lockad till detta ställe i trädgården: äfven
Evert kom snart, långsamt vandrande mellan häekarna
af den gång, som ledde till paviljongen. Då han såg
dörren öppen, skyndade han dit.
Hans syster mötte honom med vänlig blick; hon satte
sig på en kanapé midtemot dörren, och vinkade honom
att taga plats vid hennes sida. Då de båda syskonen
sutto så, hvilade deras blickar på det sköna
landskapet, &%m varrat och solljust visade sig genom den
öppnade dörren.
»Vår far har uppfyllt dia önskan, hoppas jag, Evert,»
begynte grefvmnan: »du får säkert ett skepp.»
»Han har lofvat mig ett skepp,» sade Evert, men
utan att uttrycka den glädje, som Agnes väntat: »jag
skall resa ännu i afton!»
»Reser du redan i afton? Det är likväl smärtsamt
att du åtminstone icke skall kunna tillbringa några
dagar hos de dina.... Är verkligen din längtan till haf~
vet så ster, eller — säg mig uppriktigt, Evert — btef
ftrsoninge* mellan pappa och dig ieke fullkomlig?»
»Försonings mumlade Evert — »och du tror på em
sådan, Agnes?»
»O Gud, skulle du icke tre på försoning! . . . Tror
du ingen försoning — icke ens mellan Gud och
men-niskor kanhända?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>