Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gamle bet tillsammans sina tänder. »Nej, nej,»
mumlade han, »jag släpper inte milt barn ¿t femton
grefvinnor, del har jag sagt, och det står jag vid och
Petter Rahm med, må vela!»
»Hvart vill ni då taga vägen med det stackars barnet?
Skall den arma flickan lefva i nöd och elände — eller
hvad har ni för en framtid alt erbjuda henne?»
Gref-vinnans uppsyn antog ett strängt och högtidligt
uttryck.
Evert såg förvånad på sin syster; derefter
betraktade han den unga flickan med uppmärksamhet, och det
syntes att hennes drag och uppsyn gjorde intryck på
honom. »Du ser fattig ut, min gubbe,» sade han;
»men kanske just derföre behöfver du din dotter på
gamla dagar?»
»Alldeles, alldeles, ackurat, nådig herre!» utbrast
tiggaren. »Jag behöfver flickan, och hon skall följa mig
— jag kan inte vandra utan henne.»
»Jag vill icke vara envis,» sade grefvinnan: »också
jag inser väl att den fattige, lika väl som den rike,
behöfver icke blott utkomst, utan ömhet och vård,
omkring sig på ålderdomen. Ni skall få höra af mig
vidare, der ni bor. . . . Och du, min flicka, fast jag icke
får tillfälle att ge dig uppfostran, såsom jag först tänkte,
du skall få se att jag underrättar mig om dig; och om
jag får höra hvad som är vackerl och godt, ernar jag
icke låta dig lida brist. . .. Se här: jag vill nu ge dig
något penningar. Det är min vilja att du använder
dem till kläder — du behöfver dem icke heller till
annat, det vet jag. . . «Tag emot, barn!»
Grefvinnan upptog ur sin lilla plånbok flera sedlar,
hvilka hon rullade tillsammans och räckte åt flickan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
