Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Likväl vill jag öfvertyga er, att det fins åtminstone
en menniska, som önskar göra för er allt hvad som kan
göras.»
»Hm,» anmärkte gubben — »det tör väl just icke
vara så mycket för min egen skull, kan länka!»
Evert studsade. »Jo, hvarför icke?» inföll kan.
»Om min far har sitt sätt, så bar jag mitt. Jag bar
icke haft något godt af hela det der grefskapel; tvärtom
fick jag beständigt på sjön böra speglosor öfver det, så
att jag icke ger na ville gå med svensk flagg.»
»Jag förstår icke, hvad nådig grefven menar!»
»Kalla mig icke nådig och grefve: sådant låter ej
behagligt i mina öron — kalla mig kort och godt för
Lillienstedt: del är jag van att heta om skeppsbord.»
Gubben kastade en besynnerlig sidoblick på honom,
utan att svara, och fortsatte vandringen.
»Tänk på saken,» ålertog Evert: »skulle vi Icke kunna
resa tillsammans?»
»Jag skall säga, med förlof, att jag icke 1tan med
de der utlänningarna och deras språk. Jag mins väl,
jag, när jag var i Tyskland med regementet: del var
icke möjligt att begripa dem; ty om barnen voro aldrig
så små, tyska kunde de tala, men ingenting annat»
»Frukta icke för språket: vi blifva till största delen
svenskar ombord, det skall jag laga!»
»Nej, se det blir o död, alt jag på gamla dar ger
mig ut på annan sjö, än den som ligger utanför min
stuga!»
»Om det är så afgjordt, skulle jag väl kunna bli
q var här; men visst ville jag helst segla och hafva henne
med mig — det skulle bli ett lif!»
»Ja ja, nog kunde jag veta, hvem han ville föra med
sig; men se, gamle Rahm låter icke narra sig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
