Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skador i hufvudet och pi högra sidan, men likväl
hvar-ken krossat arm eller ben. Ada kröp först ur
vagnskorgen och befann sig på fasta marken. Sedan flickan
sett sig omkring, blef hon Innu mera förfärad af den
vilda omgifaingen, höll fast i grefvinnan» hand och
bad henne, på sitt barnsliga sätt, att komma ut och
fckynda härifrån.
Anna utsträckte sina händer och gjorde sig, genom
kAnseln, ett begrepp om sin ställning och omgifning.
Slutligen, ehuru det skedde med mera svårighet än Ada,
lyckades äfven bon att komma ur sitt fängelse.
Så snart den blinda grefvinnan befann sig på fasta
marken med lilla Ada, drog denna henne undan i
skygd af brobvalfvet, der båda satte sig på en sten.
Nu började Ada att gråta efter mamma och pappa.
Den bekymrade Anna sökte trösta henne. »De skola
nog komma oss till hjelp,» sade hon: »vi skola vänta
dem här. . . . Men hvart hafva alla de andra tagit
vägen — kan du beskrifva det för mig, Ada?»
»Det vet jag icke, lilla tant! . .. Men der ligga flera
af vagnarna i vattnet. Och döda hästar äro der! . . .
Söta tant, der äro blodiga menniskor också! Låt oss
skyada härifrån! Kom, söta tant!»
»Var snäll, lilla Ada — gif dig litet tålamod.
Besinna dig och beskrif för mig hvad du ser!»
Men Ada var betagen af en förfärlig dödsångest; hon
förmådde ingenting beskrifva. »Här kunna vi komma
fram mellan buskarna,» sade hon; »jag skall leda tant.
Kom för all del, söta tant!»
Grefvinnan måste låta leda sig af Ada, som tog
vågen, mellan träden och buskarna, österut, tvärtemot
flodens lopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
