- Project Runeberg -  Mannen, Hustrun och Lord Byron /
65

(1912) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin djupa sinnesrörelse, tanklöst, omsorgsfullt
gaf sig till att släta ut och draga högre upp
öfver armbågen. Hon såg ned och läpparna
skälfde.

— Jag känner dig ju... Jag känner dig
bättre än någon i världen, du... Och jag vet
— hon hviskade fram de sista orden — hvem
du liknar ...

Åter tego de bägge. Lamb hade vändt
sig om emot kaminen och stod och såg in i
elden.

— God natt, alltså, William... Du borde
ha följt med oss i afton. Du sitter för mycket
hemma — det är inte rätta sättet... Hon stod
framför den ovala spegeln öfver etageren och
rättade på sin hårprydnad och sina smycken.
Inte rätta sättet att komma fram, menar
jag...

— Jag har så mycket att läsa, mamma.
Han kom bort till modern — hans ton var
förtrolig, lättad, liksom tacksam.

— Du? sade hon och tittade på honom
öfver skuldran. Jag har känt min tids mest
framstående karlar, William — de studerade
inte, de sågo världen.

— Och ändå kunde de säkert långt mera
än jag. Du vet, hur lat jag är.

5. — Mailing.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:55:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mholbyron/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free