Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 470 —
och erkänt, att en lugn men järnhård hand hade styrt
statsskeppet genom alla stormar.
Dantes bebodde, när han uppehöll sig i Newyork, två
rum i mr. Büchtings hus. Han hade under de senaste
månaderna varit på resa i unionens västligaste delar,
mellan Mississippi och Rocky-Mountains, för att lugna
de upproriska indianstammarne, ty ingen förstod,
såsom han, att behandla dessa vilda och ostyriga
naturbarn. Dantes önskade fred mellan dem och de vita,
lika mycket för deras egen, som för de vitas skull. Ty
han visste, att om kriget skulle komma att vara längre,
så skulle till sist ändå indianerna draga det kortaste
strået och bliva utrotade intill sista man. Det ville han
undvika. En av de planer, som han med största
förkärlek och iver förföljde var de enskilda rasernas
uppblandning. De olika människosläktena skulle inte
tillintetgöra varandra utan försmälta med varandra.
Åtminstone delvis, hade han uppnått sitt mål, och
förnöjd återvände han tillbaka till Newyork, för att
uppehålla sig där några dagar och glädja sig åt sina
vänners lycka och sedan resa till Mexiko.
Han hade redan erfarit, att Richard lyckligt hade
undgått den sista svåra kampen om Richmond eller att
han åtminstone endast blivit lätt sårad. Även Alfonso
hade frisk och lycklig lämnat Shermans armé, ty de
senaste underrättelserna hade icke meddelat något
ogynnsamt.
Redan på dörrvaktarens min märkte Dantes, att
något glädjande hade skett i huset.
"Är mr. Büchting eller någon annan hemma?"
"Ja. Familjen sitter till bords."
En lång järnvägsresa ansträngde mr. Dantes lika litet,
som en kort spatsertur ansträngde någon annan. Lika
kraftig, frisk och nyter som han steg in i
järnvägsvagnen, likadan lämnade han den också. Dantes gav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
