Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bilderna turade de att bestå — och detta efter femtio års
samliv.
Jag fann alla dessa morfars påhitt både löjliga och
motbjudande, mormor fann dem enbart löjliga.
— Asch, tyst med dig! bannade hon mig. Än sen då?
Gubben är gammal och har blivit lite larvig. Han är ju
åtti år — få se hurdan du är, när du blir så gammal. Låt
honom ha sina idéer. Jag kan nog skaffa bröd åt både
mig och dig, var inte rädd for det du!
Jag började också försöka förtjäna. Tidigt om
helgdags-mornarna tog jag en säck och gav mig ut på gator och
gårdar att samla ben, trasor, papper, spik. Ett pud trasor
och papper betalades med tjugu kopek, ett pud järn med
lika mycket, ett pud ben med åtta till tio kopek. Jag
ägnade mig åt sysselsättningen även om vardagarna, efter
skolans slut, och var lördag sålde jag lump för en trettio
till femtio kopek, i lyckliga fall för mera. Pengarna gav
jag åt mormor, och hon tog emot dem och stoppade dem
med en hastig rörelse i kjolfickan.
— Tack ska du ha, duvunge lilla, sade hon med
bortvända ögon. Vi försörjer oss själva, du och jag. Det är
inte dåligt det.
En gång såg jag, att hon grät, medan hon tittade på mina
kopparslantar, som lågo utbredda i hennes flata hand; en
tår satt och dallrade på den svampiga nästippen.
Mera inbringande än att sälja lump var det att stjäla
ved och bräder i brädupplagen vid Oka eller på Peski —
en ö, där man under marknaderna säljer järn i för
tillfället uppförda stånd. Efter marknadens slut rivas
stånden, och bjälkar och bräder läggas upp i travar, och där
få de ligga, ända tills våröversvämningen nalkas. För en
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
