Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
....’
Redan gommen börjat klia;
Strupen åter läskas vilL
Orvieto-flaskan renas
Från sin olja, med en klut;
Tungan af dess safter lenas,
Som i glaset perla ut.
Bror Lysippus genast väcktes
Af ett glas: ”Drick ut, min vän!”
Och han tömde hvad som räcktes,
Och så sof han tryggt igen.
Allt betalt! — Nu voro alla
Uti vagnen, Gud ske lof!
Äter hördes piskan knalla:
Åter åkte man och sof.
Men Poeter sofva föga;
Magra derför blifva de.
Sällan sluta de sitt öga
Der, som något är att se.
Mycket fetare de blefvo,
Fingo kanske lagrar fler,
Om de litet mindre skrefvo,
Hoc est: sofvo litet mer.
Uti vagnen satt Poeten
Vakande, och kring sig såg:
Såg den blomstrande tapeten,
Som uppå Campagnan låg.
Såg de gamla grafvar prydda
Utaf friska murgrönsblad :
Här och der en herdes hydda,
Och de feta hjordars rad.
Aqua Claudia, mossig, sträcker
Sina brustna bågar ut.
Aqua Felix längre räcker;
Bess arcader ta ej slut.
Aqua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
