- Project Runeberg -  Min Mor / 1. Fyrtiofem svenska män och kvinnor om sina mödrar /
23

(1947) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löjtnantsfrun som blev prostinna. Av Natanael Beskow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gjorde det nödvändigt att ha flera tjänare. Vanligtvis hade vi tre
jungfrur, såsom det då ännu hette; mor uppfostrade under årens
lopp många flickor i det yrket.

Skärstad ansågs visst som ett av de i ekonomiskt hänseende
bästa pastoraten i Vista kontrakt; men med den stora familjen
och den generösa gästfrihet som utvecklades var det nog inte så
lätt att klara ekonomin. Det hade inte gått, om inte mor hade
varit en så god hushållare. Den rätt stora trädgården — ett av mors
käraste verksamhetsområden — lämnade härvidlag ett icke
föraktligt bidrag. Mor var själv trädgårdsmästare — med hjälp
någon gång av länsträdgårdsmästaren — och planlade allt arbetet.
Trädgårdens produkter gick inte bara till det egna hushållet. Då
och då gick en skjuts in till Jönköping för att stå på torget och
sälja frukt och grönsaker.

Mor tyckte om att på sommaren ställa till med utfärder,
förbundna med måltider i det fria. Far var stadsbarn och var i
allmänhet inte så livad för dessa företag, men när vi väl var ute och
hade lägrat oss på en vacker plats, njöt han lika mycket som vi
andra och värderade mors företagsamhet. Mor förstod och tog
del i unga människors glädje; men grundtonen i hennes väsen var
ett djupt allvar.

Vi barn kunde nog tycka, att det blev litet för mycket religion,
särskilt om söndagarna. Att gå i högmässan var självklart, men
att sedan på eftermiddagen höra en lång predikan var vi inte
hågade för. Bönen var för mor en livsnödvändighet. Mången hård
bönekamp hade hon att utstå, både för sina barn och för
församlingen. Den ensamma stunden på morgonen, med bön och bibel,
var en inledning till dagen, som inte kunde få utebli. Den
stunden gav henne kraft att bära dagens bördor. Över huvud tror jag
det kan sägas, att mors dagliga liv var förebildligt i fråga om
den andliga disciplin som torde vara oundgänglig för
utbildningen av en fullgången kristen karaktär.

I ansvar för och omsorg om församlingen och dess enskilda
medlemmar stod mor trofast vid fars sida. Att »prostgården»
blev ett andligt kraftcentrum för församlingen, däri hade mor sin
del. Men naturligtvis berodde det först och främst på fars
förkunnelse och den själavård han utövade i församlingen., I syn-

23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:01:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minmor/1/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free