Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Att vara glad ändå.» Av Jakob Billström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ret direkt utan stetoskop. En morgon tyckte jag, att vi skulle
göra så med den sjuke kusinen. Jag lade mitt öra till hans bröst
och lyssnade på båda sidor och konstaterade, att »det lät olika».
Efter jämförande auskultationer på de andra kusinerna kom jag
till det resultatet, att den ena lungan — jag minns inte vilken —
»var sjuk». Kusinerna kontrollerade därpå varandras och
broderns lungor genom auskultationsförsök, fast blott i förbifarten
och ej på allvar. Meningarna om vilken sida som var sjuk voro
delade så tillvida, att de tre höllo ihop mot mig. Vid frukosten
rapporterade jag emellertid saken för min moster, vilket ledde
till att barnmorskan tillkallades — till doktorn var det tre mil,
och ingen telefon fanns. Det var 1893; dyrt var det också.
Barnmorskan auskulterade noga och verifierade min diagnos, att »den
ena lungan var sjuk», men anslöt sig till kusinernas uppfattning
om vilken sida det var. Resultatet blev i alla fall, att den sjuke
sändes in till länslasarettet, där han dog i lungröta några veckor
senare, och »min lunga» visade sig vara den angripna.
Denna omständighet och att jag samma sommar fick biträda
min mor med »samaritgöra» — hon hade genomgått en av de i
början av 1880-talet så moderna samaritkurserna med prov och
förhör — med att lägga förband och rulla bindor till de många
små olycksfall, som på den tiden behandlades i en lantlig
prästgård, avgjorde mig definitivt. Min mor berättade då orsaken till
föräldrarnas glädje vid min förut uttalade önskan och
anledningen till deras avsiktliga passivitet: min morfar hade önskat bli
läkare, men måste av ekonomiska skäl bli först lärare och sedan
präst. Min mor hade önskat få bli läkare, men banan var då
stängd för kvinnor. Min far hade legat ett par år i Uppsala och
studerat för att bli läkare, men måste av ekonomiska skäl avbryta
och bli veterinär. Därav deras glädje och deras ansträngningar
att ej utöva någon påverkan, utan låta det inre kravet helt få bli
avgörande.
Efter beslutet, som inträffade efter min fars död, och med
första synliga tecknet, väljande av 4:de latinklassen, inträdde min
mor på flera sätt målmedvetet för min utbildning, bl. a. dels
genom träning av fingerfärdigheten medels handarbete — jag tänkte
bli kirurg -— dels genom att låta mig deltaga i socialt arbete i
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
