Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Hemmet var hennes borg.» Av Oscar Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obesvärad till möte, ja, hon besvarade och turnerade de
förfärande profetiska utsagor han framstötte och gjorde det
tydligen på ett sätt som ej gav rum för invändningar. Under tiden
hade Brita satt fram mat på köksbordet. Kalkima slog sig ned
och åt som en hjälte. Mötet mellan Kalkima och min mor, det
var lag och evangelium. Evangelium är starkare än lagen.
Överlägsen säkerhet i religiösa ting ådagalade min mor livet
igenom. Hon övervägde dem ständigt och självständigt. Först
långt senare har jag fattat vad Luthers postilla till kyrkoårets
evangelier och epistlar, en foliant med kopparspännen, vilken
hennes far gav henne liksom sina övriga barn, betytt för henne.
Där spårade hon upp de stora bärande tankarna med kärna
och märg. Hon hade säker instinkt för det äktkristna.
Vari består min mors livsverk? Däri att hon byggde hem
för oss. I det värvet lade hon in sin strängaste
samvetsgrann-het, sin varmaste kärlek. Däri såg hon sin kallelse. »Skräp,
om inte männen förmå att svara för statens affärer, utan
kvinnorna måste tvingas in i politiken. De ha minsann uppgifter
nog.» Det var hennes synpunkt på kvinnorösträtten. Hemmet,
det var ständiga hushållsgöromål och kökets vetenskap.
Hemmet var hennes borg, där hon kämpade mot sjukdom, tacksam
mot läkaren, men också med beprövade huskurer, med örter
och safter. I bakterierna igenkände hon 91 :a psalmens
»pestilentia som i mörkret vankar». Tre av sina barn förlorade hon
i difteri, och det hängde på håret för de tre som blevo över.
Hemmet var barnens varma rede, härden för tradition och
moralbegrepp, för dikt och poesi, det var bön och själatröst. Det
var också oförbehållsamt bistånd för fattiga — det fanns gott
om dem, och de sökte sig till hemmet på Tullen. Det var ingen
programmatisk välgörenhet. Det var kärleken till nästan.
Min mor kunde psalmboken utantill, likaså Fritiofs saga,
mängder av Runeberg, Wallins Dödens ängel. Bernhard Elis
Malmström var en av hennes favoriter. C. J. L. Almquist läste
hon för oss. Wikners vittra skrifter föredrog hon för mig
under min konvalescens efter en sjukdom, då jag gick i femte.
Inhämtandet av bokstäver och noter blev smärtfritt genom
hennes påvisande av de förras sällsamma krumbukter, de senares
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
