Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrgårdsflickan, som blev prästfru. Av Yngve Brilioth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böckerna uppslagna i varandra i den ordning de skulle höras
flögo upp i stram hållning, när vi hörde den bortre
salongsdörren öppnas, för att vara beredda, till dess syster Anna hade
trampat längs salongen och öppnade dörren till skolrummet. Någon
morgonbön förekom aldrig.» Ett ämne blev henne kärare än
de andra — engelska språket, där hon också fick enskild
undervisning av en infödd dam. Ett engelskt lexikon köpte hon för
sina vävpengar och bevarade som en dyrbar skatt livet igenom.
Framför mig ligger en citatbok, skriven åren 1877—1879. Den
vittnar om en andlig livaktighet, som man knappast skulle ha
väntat hos den ridande och vävande herrgårdsflickan. De c:a
150 sidorna äro fyllda med utdrag ur skalders och förkunnares
verk, skrivna med hennes karakteristiska stil, som blev sig
märkvärdigt lik genom åren. Åtskilliga citat äro på engelska —
särskilt Longfellow var och förblev henne kär: det hör till mina
barndomsminnen, då hon på kvällarna för mig översatte
»Hia-watha». Runeberg, Fredrika Bremer, Viktor Rydberg, Walter
Scott, Wordsworth, Goethe äro företrädda, men också många
mindre kända namn förekomma. Det är uppenbart, att man
här, i antologiens skenbart opersonliga form, har ett dokument
till en ung själs historia. Det religiösa inslaget är påfallande
och företrädes framför allt av utdrag ur den bredkyrklige
engelske predikanten F. W. Robertsons skrifter (i den svenska
upplaga, som utkom på 1860-talet). Någon omvändelsekris hade
hon väl icke upplevat. Hennes själ hade öppnat sig stilla och
naturligt för ljuset ovanifrån. Men det gjorde ett djupt intryck
på henne, då hon erfor, att ett par tjänsteflickor genom en ung
prästs förkunnelse kommit till oro för sina själars välfärd —
den unge prästen var biskop Tor Andræs fader.
Om jag dröjt kanske alltför länge vid barndomshemmet, är
det därför, att minnena därifrån för henne förblevo en levande
tillgång, som kastade sitt ljus över tunga år. Ännu icke 30-årig
kom hon som kyrkoherdefru till Västra Ed och fick en stor
gammal prästgård att råda över. Den fagra nejden vann hennes
kärlek. Här växte de tre sönerna upp. Under tunga, oändligt
strävsamma år växte hon samman med bygden och fick vänner,
först och främst bland stugornas folk.
4 — Min mor
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
