Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Som dotter och som mor. Av Ellen Hagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerationer. Den yngre av dem, Jetta kallad, var både
sömmerska och »frun till handa», av barnbarnen högt skattad för
sin språksamhet.
»Berätta, berätta om Carlshamn», bad en liten flicka, som satt
bredvid Jetta och hjälpte till att träda på nålen. Och Jetta
berättade, medan nålen satte efterstygn till efterstygn Jika
jämnt, ordentligt och eftertryckligt som orden kommo.
»Se, prostgården i Carlshamn, det är något att minnas, den
var säkert den främsta i hela stiftet, men också lik ett adelshus
och en stor herrgård på landet. Jag satt där i övre våningen
och sydde mest hela året om, och mer smakfullt klädda
prästgårdsfröknar har då ingen sett. Och vad där vävdes, både
duktyg och allt annat till deras utstyrsel, när de gifte sig, det var
inte litet det, skall jag säga! Och prostinnan Westdahl själv
gick alltid i svart siden, det var hållbart och fint på en gång,
det klädde henne vid alla tillfällen bäst.»
»Och prosten, ja, han var en god och from Herrans tjänare.
Ståtlig var han som en general och en biskop på en gång.
Avhållen var han i församlingen, och hans nattvardsbarn tänkte på
hans ord hela livet igenom. Men prostinnan var nog den mest
myndiga, en märklig respekt hade hon med sig och fordrade
mycket, men inte att folk skulle kyssa på kjolfållen, fast det var
allmänt bruk på den tiden. Hon sparade sig aldrig och tyckte
sig inte kunna göra nog på den plats där hon var ställd. Ingen
högtidlighet kunde gå för sig i staden, utan att prostinnan på ett
eller annat sätt bidrog till att höja stämningen, inte minst med
verser, både glada och gripande. Men en nyhet som inte alla
förstod sig på var hennes söndagsskolor, där hon själv läste
och talade med barnen.»
»Men främst minns jag», fortsatte Jetta, »hur vårdat och fint
allt i hemmet var. Den goda maten var så vackert upplagd,
alltid blommor på bordet och den ståtliga ostindiska servisen
togs fram vid varje gästbesök, vare sig det kom en kolportör
eller en biskop.»
»Men gissa vad som gick åt mest av allt? Jo, ljus! Ty det
skulle lysa i vartenda fönster i den stora prostgården varje
kväll hela vintern igenom. Prästens hus, menade prostinnan,
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
