Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En modersgärning. Av Robert Mörner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mammas varma kärlek räckte till för många fler än de egna
barnen. Otaliga voro de behövande, som hon hjälpte med lån
eller gåvor. Hon såg behovet, vare sig det var stort eller litet,
och handlade. En gång fick Mamma se, att en student mitt i
smällkalla vintern gick utan strumpor. Hon tog reda på hans
namn och adress och skickade mig till honom med ett paket,
som innehöll tre par präktiga ullstrumpor. »Jag skulle lämna
kandidaten det här.» Studenten tog paketet: »Men varifrån är
det?» — »Det gör detsamma», svarade jag och sprang min väg.
Personligt och varmhjärtat hjälpte Mamma de underhavande
på Marieberg med råd och dåd. Men samhällsförhållandenas
reformering till de sämre lottades förmån var inte aktuell den
tiden. Mariebergs arbetarefamiljer ansågos ha det bra och voro
mycket fästade vid Mamma. Under en resa i Småland 1884
skriver hon dock: »Jag tycker, att folket här ser så fattigt ut,
att det skär mig i hjärtat. Nog fordras det förbarmande av
Gud för oss alla, då Han en gång skall döma.»
Ferierna tillbragte vi under uppsalaåren på vårt högt älskade
Marieberg, och sedan både Carl och jag tagit studentexamen,
lämnade familjen Uppsala. Livet på Marieberg inramades av
goda kristna sedvänjor med gemensamma morgon- och
aftonböner och söndagsgudstjänster för dem som inte reste till
kyrkan. Vi unga voro mycket muntra och kunde bråka
fruktansvärt vid våra inomhuslekar. Men Mamma, som själv hade en
strålande humor, gjorde inga invändningar. Sommartiden
saknades aldrig gäster, och vi fingo bjuda hem vilka kamrater vi
ville. Mamma ordnade själv utflykter i båt eller vagn till
natursköna platser, där vi badade, botaniserade, plockade svamp
och kokade kaffe eller potatis. I den stora trädgården fingo
vi egna land, som vi odlade med aktningsvärd energi.
Mammas många brev till frånvarande barn voro livliga och
vackra, mättade med kärlek, omtanke och gripande
förmaningar. På Pappas dödsdag, den 20 mars, skriver hon 1887 till
bror Carl: »I morse virade jag frisk murgröna kring din fars
porträtt och fästade en hvit törnros dervid. Skulle jag ej vilja,
att Edra karaktärer likna hans, hvars minne fortlefver så kärt,
derför att han kämpade för sanning och behöll tron på det go-
185-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
