Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muna. Av Janne Romson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klappar. Så var icke förhållandet i Östnor förrän efter 1865.
En min äldre bror har berättat, att föreståndaren för Mora
mekaniska fabrik införde bruket i Finngården, och då måste detta
ha skett tidigast julen 1865, eftersom han kom till byn vid
midsommar nämnda år. Granen var IV2 fot hög och hade satts i
en gammaldags ljusstake. Sedan växte granen och blev jämte
julklapparna barnens käraste minne. De av Muna ledda
förberedelserna fingo sin toppunkt, när granen tändes.
Julklapparna fördes in från den dittills väl stängda kammaren, Muna satte
sig i sin stol. Man lyssnade till Jes. 9: Det folk, som vandrar
i mörkret, skall se ett stort ljus, och sjöng ps. 54 (nu 44).
Barnen skulle icke tyckt, att det var riktig jul, utan att just Muna
delade ut julklapparna. Med åren skingrades barnaskaran, men
ingen kom långt bort. De fingo alla arbetsuppgifter
hemsock-nes och kunde lätt hälsa på i fädernehemmet, där de, vanligen
annandag jul, upplevde sin barndoms jul tillsammans med egna
barn. Kanske minnes man helst och längst Munas
avskedshälsning, där hon stod på den stora stenen utanför förstugan: »Ä
wa so dält tä siå ir» — det var så kärt att se er.
Muna berättade ibland för sina barn om sin egen barndom.
Hon mindes, hur tron på troll och spöken fyllt sinnena med en
rädsla så stor, att man knappt vågade gå utom stugans dörr
under den mörka årstiden, och när man måste göra det, hade
man liksom känt spökena nafsa efter en vid varje steg, Nu hade
hon fått en ljusare tro, tron på goda makters skydd, och denna
tro ville hon inplanta hos sina barn. Så vårdade hon sig om
deras andliga hälsa, liksom hon var angelägen att skydda dem
lekamligen. I sistnämnda avseende vidtog hon en åtgärd, som
stod stick i stäv med rådande sed. En häftig difteriepidemi
rasade i byn i slutet av 1870-talet. Den ena familjen efter den
andra förlorade något barn, och kamraterna sprungo omkring i
gårdarna för att se de döda. Vi blevo strängt förbjudna att
följa den rådande seden, och ingen av oss drabbades av
sjukdomen.
Muna ägde musikaliskt intresse och sjöng gärna under
arbetet. När hon satt vid sin gamla s. k. skyttelmaskin,
tillverkad i byns egen symaskinsverkstad — hon kunde aldrig lära sig
243-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
