Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »För länge, länge sen...» Av Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andersens sagor med allt vad de givit av solfylid idyll, av
idealitet och romantik och okuvlig längtan. Jag fick Alice i
sagolandet, vars nyckfulla drömhumor småningom blev mig kär,
och norska folksagor med deras raska lynne, och mycket
annat, som — väl omedvetet för mig själv — öppnade utsikter
i folklynnen och tider. De nu följande åren intresserade mig
i hög grad historia, särskilt världshistoria. Ur en helt
kortfattad sådan, som troligen varit mammas, fick jag genast den
värdefulla överblicken över hela förloppet. Napoleons
bråd-störtade segerfärd imponerade på mig till den grad, att jag
kunde den utantill. Pappa lät mig stundom läsa upp alltihop
för sina vänner... När jag fyllde 10 år fick jag av mamma
engelsmannen Lockharts Napoleon, som gav en helt
annorledes fyllig och konkret syn på figuren och tiden.
Ännu roligare hade jag av något annat: att rita av alla
byggnads- och skulpturverk jag fann vackra i tidskrifter och
böcker; jag ville ha ritningarna på tjock velin, och mamma skaffade
mig den. I samlingsverket Uppfinningarnas bok, som ju var
världskulturens hävder från alla möjliga håll och högst levande
kompletterade det man kunde inhämta i Schlossers och
Beckers politiska historia, fanns ett särskilt eggande kapitel:
Byggnadskonstens utveckling med en mängd bilder från alla
tider och en levande text. Hur tjusade icke Zwingerpaviljongen
i Dresden och rokokomotiven från Paris! Den som hade en
dylik bok! Så fick jag till julen Lübkes bekanta konsthistoria.
Ar det att ge ett barn? frågade bokhandlaren mamma. Ja,
svarade hon, mitt barn får glädje av den.
Och det var vad jag fick! Jag läste den genast och
sedermera under många år. Mamma fortsatte med betydelsefulla
julböcker. Jag nämner blott några få. Det blev Gullivers resor,
som gav — kanske omedvetet för mig själv — både
människokunskap och konkret inblick i engelskt liv och historia; vidare
Payers ishavsexpedition med vida geografiska vyer, Figuiers
Jorden före syndafloden, som öppnade svindlande geologiska
och paleontologiska utsikter till stenkolsskogarnas och
jätteödlornas människotomma tider, vilket allt jag upplevde med
brännande fantasi och drömde några nätter om den fasansfulla
290-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
