- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
160

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

Slutligen kommo vi fram till stranden af en den tackaste
insjö af alla de många sådana vi sett under vår vandring.
Den kallas Fine Lake, på indianska Cheneqva, eller
Tallsjön, med anledning deraf, att tallträdet, som eljest icke
finnes i denna del af Wisconsin, der jemte den röda cedern
vexer på ett par ställen närmast stränderna. De flesta af
dessa träd hade dock nu blifvit nedhuggna, troligen af
Indianerne, hvilka begagnat de lätt urhålkade stammarne till
kanoter. På en liten holme funno vi en af dessa små båtar
qvarlemnad i ett ofulländadt skick och till hälften uppbränd.

Ifrågavarande trakt är en af de vackraste, man någonsin
kan tänka sig. Den ungefär 2 mil långa insjön, som
utgrenar sig i flera små vikar och bugter, är nästan öfverallt
omgifven af höga, torra stränder; endast på ett par ställen är
marken låg och sumpig. Närmast sjön är marken måhända
väl mycket ojemn och kuperad; men icke många bösshåll
ifrån stranden är landet slätt, och på den ena sidan ligger
ett större, alldeles jemnt, lättodladt burr-ek-fält. Nu
försäkrade vi på fullt allvar, att det icke var vardt att gå längre,
så mycket mindre som landet, utom att det var oändligt
vackert, äfven i öfrigt tycktes vara ganska godt. Efter
Pear-mains utsago och, så vidt vi sjelfva kunde döma derom,
syntes jordmånen på den nyssnämnde burr-ek-slätten vara en
af de rikaste och bästa, en djup, något lerblandad svartmylla.
I openingslandet närmast omkring denna slätt funno vi
jordmånen deremot bestå af sandblandad lera, ju närmare
stranden, desto styfvare.

Vi ville för ingen del att någon af de tuscndetals
utvandrare, som nu dagligen genom ströfvade landet, sökande
efter ett passande ställe till bostad, skulle här gå oss i
förväg; hvadan vi beslöto, att ofördröjligen begifva oss tillbaka
till Milwaukie, för att der å landofftcen anmäla oss såsom
hvardera tagande \ sektion i besittning under förköpsrätt.
Pearmain upplyste derom, att ifrågavarande sektion, jemte
flere andra i samma township, hvarken kunde genast köpas
i landofficen, ej heller ockuperas med stöd af förköpslagen.
Ett bolag hade nemligen för några år sedan organiserat sig
för anläggande af en kanal ifrån Milwaukie till
Mississippifloden. Till dptta bolag hade kongressen under vissa vilkor
upplåtit alla udda sektioner längs den föreslagna kanallinien,
och till en sådan sektion hörde det jordstycke, hvarpå vi nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free