Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
ämnade nedsätta oss. En viss tid var dock bestämd, inom
hvilken kanalen skulle vara färdig. Af denna tid återstodo
endast 2 à 3 år. Det knappast påbörjade arbetet hade
längesedan afstannat, och det var nu mera nästan omöjligt, att
bolaget, om det än ville, skulle kunna uppfylla sitt kontrakt.
Således var det temmeligen säkert, att när en gång tiden
för dess privilegium gått till ända, det så kallade
kanallandet komme att åter hemfalla till kongressen, för att på
vanligt sätt försäljas. Innan den tiden förflutit, kunde dock
landet icke köpas å landofficen, och hvad kanalbolaget
angick, så brydde numera ingen sig om, att till detsamma
erlägga betalning för dylik jord, alldenstund man visste, att
den en gång skulle återgå till staten, och då säljas till halfva
priset emot hvad bolaget nu fordrade. Vi kunde således
taga för afgjordt, att vi icke förr än efter ett par års
förlopp behöfde betala den af oss ockuperade jorden. Detta
var visserligen en i våra omständigheter ganska välkommen
underrättelse; men med sjelfva besittningstagandet tycktes
dock en viss osäkerhet vara förenad. Kanalbolaget hade
nemligen ännu fullkomligt laglig rättighet att sälja dessa
sektioner. Antaget att vi, så att säga, midt för dess näsa, utan
att erlägga någon betalning, toge i besittning ett jordstycke,
bebyggde och odlade det, såsom vore det vårt eget; hvad
hindrade en annan att. efter några månaders förlopp tillhandla
sig detsamma, i hvilket fall det för oss icke återstod någon
ting annat än att lemna hus och hem, utan att ens kunna
fordra ersättning för det arbete, som vi undertiden nedlagt
på jorden. Detta, mente Pearmain, var dock alldeles icke
att befara. Många hade före oss på samma sätt satt sig i
besittning af kanalland. I denna deras besittningsrätt skyddades
de af den så kallade klubblagen (club-law)9 d. v. s. den lag,
som folket sjelf i mera aflägsna trakter, på grund af vissa
förefallande omständigheter, föranlåtes att stifta, och enligt
hvilken lagman Lynch afkunnar feina domar. Man kunde
visserligen icke förhindra kanalkompaniet att sälja den jord,
på hvilken en annan* allaredan nedsatt sig och odlat; men
man kunde på ett ganska kraftfullt sätt förebygga, att den
köptes af någon annan än den, som för tillfället innehade
densamma och på dess upptagande nedlagt kostnad och
arbete. Samtlige nybyggarne sä väl på kanal- som
kongress-jord, hade nemligen ingått ett förbund att vara hvarandras
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
