- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
162

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

värn och försvar emot ett sådant intrång; och olycklig den,
som vågade försöka, att tillegna sig en annans jordstycke!
Han gjorde bäst i att, innan han tog sin köpta jord i
besittning, så högt som möjligt assurera både hus och lif; i
annat fall vore de icke värda många cents. Jag vet blott
ett exempel på, att ett sådant försök gjordes, hvarom mera
framdeles.

Hvad man än må säga om en sådan skräcklag, som
den här antydda, så var det dock mycket, som talade till dess
försvar. Ingens rätt förnärmades derigenom: icke regeringens,
ty när kanalkompaniets privilegium tilländagick, så måste
jorden betalas, och då befriade ingen klubblag nybyggaren
ifrån hans skyldighet i detta afseende; icke heller
kanalbolagets, ty det hade redan i sjelfva verket förlorat all rätt,
och måste, då det icke kunde fullgöra sitt nppdrag, i alla fall
snart i kongressens hand återlemna sitt ombetrodda gods.
Deremot försvarades den enskilde fattige nybyggaren i sin rätt,
han undgick att, utan någon motsvarande fördel, betala denna
jord dubbelt så högt som annan jord; och på samma gång
hade äfven kommunen sin vinst, ty landet blef på sådant sätt
bebodt och odladt förr, än det eljest skulle blifvit

När således andra icke fruktade, att sätta sig ned på
denna slags jord, så trodde vi oss äfven kunna våga försöket,
så mycket mer som vi på detta sätt kunde beräkna att få
tillgodonjuta 2 à 3 frihetsår, hvilket i våra omständigheter
var en ganska stor förmån. Vårt kapital hade nemligen smält
så ihop, att Carls och min sammanlaggda förmögenhet belöpte
sig till blott 400 amerikanska dollars, d. v. s. circa 1500 rdr
rmt För denna summa skulle vi köpa jord, bygga hus,
köpa åtminstone ett par oxar, en ko och några svinkreatur,
samt de nödvändigaste bohagsting. Dertill kom ytterligare
lifsmedel, för det första året, åtminstone för vintern. Huru
denna lilla summa skulle räcka till allt detta, syntes oss
sjelfva, liksom säkerligen hvarje annan, obegripligt. Här var,
för att nyttja en gammal student-term, "icke tillfälle till
någon vigilans." Oaktadt allt detta voro vi vid godt mod, ehuru
jag icke kan neka att i den poetiska drömmen om "en koja
och ett hjerta", det föreföll mig, som om verkligheten
stundom inblandade ganska betänkliga intermezzos.

Under så beskaffade förhållanden var det ganska
välkommet, att i vår kalkyl tills vidare få stryka ut de 200

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free