- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
163

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163

dollars, jemnt hälften af vårt kapital, som vi till en början
hade ansett oss tvungne att erlägga för | sektion
kongressland; ty, ehuru vi visserligen kunnat draga fördel af
förköpslagen, så hade vi dock endast haft ett års anstånd med
betalningen, och det var icke troligt, att vi då skulle få mera
lätt än nu att erlägga densamma. Deremot kunde vi väl
hoppas, att efter 2 à 3 år hafva förkofrat oss så mycket,
att vi då skulle ega medel att betala våra jordstycken. Vi
hade åtminstone innan den tiden någon skörd att vänta,
hvilket naturligtvis var omöjligt under det första året.

Utan långa öfverläggningar, beslöto vi fördenskull att
nedsätta oss vid stranden af denna lilla insjö, der både
naturens skönhet och jordmånens fruktbarhet lofvade oss ett
trefligt hem, och der ibland ekar, bokar och hickoryträd den
vintergröna tallen, fridlyst för yxan, alltid skulle stå för våra
ögon som en kär erinring af furuskogarne i vårt fädernesland.
Någon annan åtgärd behöfdes icke för att försäkra oss om
vår claim, än att låta grannarne veta att vi här ämnade
bosätta oss, och till ett tecken derpå genast vidtaga något
arbete, som kunde lända till ett bevis att denna del af
sektionen nu var upptagen. Pearmain, förberedd på hvad som
kunde inträffa, hade, såsom en gammal erfaren nybyggare,
medtagit sin yxa. Liksom Columbus, vid sin första
landstigning i den nya verlden, i dess jord planterade det
kastilianska baneret med F. & L, hans suveräners initialer, till
ett tecken, att han i deras namn tog landet i besittning; så
nedhöggo vi här några träd, och inskuro i barken af ett
par andra ett stort C, som betecknade claimed, till ett
tecken att vi i vårt eget namn, med fullkomlig och laglig
besittningsrätt, att bebos, odlas och innehafvas af oss och
våra efterkommande, underlade oss den V. \ (vestra hälften)
af Sektion 33, Town 8, Range 18 uin hac altera mundi
parte."

Vi sågo oss på samma gång om efter en passande
byggnadsplats, och funno utan svårighet en sådan nära invid
stranden, med en vacker utsigt öfver sjön och det på andra
sidan liggande landet. Mitt enda bekymmer i detta fall var,
att vi icke hade någon väg, som ledde till den blifvande
bostaden, och, ihågkommande allt det arbete, som nedlägges
på våra svenska vägar, trodde jag att stora svårigheter här
skulle möta för en dylik anläggning. "Hugg ned träden, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free