Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
En Löjtnant B., hvars anhörige i Sverige icke voro mig
obekante, kom äfven hit att pröfva utvandrarelifvets
besvärligheter. Det gafs för honom ingen annan utväg än att
utbyta den epålettprydda uniformsfracken emot arbetsrocken,
samt värjan emot hackan och spaden. Till en början
qvarstannade han vid Tallsjön och biträdde oss med arbete, som,
om det just icke var lätt för honom sjelf, likväl gjordes
lättare för oss genom det ständigt glada, lefnadsfriska lynne,
som aldrig felade honom, och hvarigenom han alltid förstod
att sprida munterhet omkring sig så väl under arbetet som
på hvilostunderna. Det var sannerligen knappast möjligt att
hafva tråkigt i hans sällskap. Vi lärde honom att drifva
oxar, hvilka han stundom kommenderade på det mest
komiska sätt, liksom hade han exercerat en afdelning rekryter
på ###slätten, och åt de enformiga kommandoorden visste
han att gifva ett slags poetisk och musikalisk lyftning, för
hvilken det tycktes som till och med den fyrbenta
gärdsgårdsbataljonen icke var känslolös. I besittning af en
ganska vacker röst, hade han i minnet förvarat en mängd
svenska visor och sånger. Hos en af våra grannar uppsnappade
han i en undangömd vrå en gammal guitarr, på hvilken den
ensamma husmodern, som sjelf måste förrätta alla
hushållsgöromål från de mindre till de större, icke fick tid att
vidare öfva sina fingrar. Den lånade han på en tid,
uppsträngade den så godt sig göra lät, och ibland på aftnarne,
sedan dagens arbete var slutadt, underhöll han oss med
kära, välbekanta hemlandstoner af Geijer, Lindblad,
Nordblom med fleres sånger, ibland hvilka flera, till hvilka hans
egen bror skrifvit orden, lifligt återkallade minnet af fordna
dagar.
Utom landsmäns personliga besök undfägnades vi med
bref ifrån andra, som, ännu varande i fäderneslandet,
umgingos med funderingar att utvandra, men som dessförinnan
ville rådgöra med oss om ett och annat och hade tusende
slags förfrågningar, som de önskade få besvarade. Det
första af dessa slags bref, vi erhöllo, var förenadt med ett litet
äfventyr, som jag känner mig hågad förtälja till efterrättelse
för dem, som ännu måhända kunna falla på den idéen, att
i helt och hållet enskilda angelägenheter vilja tillskrifva för
dem alldeles obekanta personer i den nya verlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
