Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
kännelseskriften och en annan får bestämma kyrkodogmen,
hvarföre icke tillåta, att så också får ske i ett annat? Om
den lutherska kyrkan måste gå till Formula Concordiae för
att afhjelpa hvad som icke kan nekas vara en uppenbar
bristfällighet i dess Augsburgiská bekännelse; så må det väl
äfven medgifvas den anglikanska kyrkan, att få appellera till
sina andra bekännelseskrifter, för att närmare bestamma och
förklara hvad som erkännes vara en blott tvetydighet i en
af dess 39 artiklar.
Dessa artiklar hafva aldrig, lika litet som den Augsbur*
giska bekännelsen af lutheranerne, blifvit af den anglikanska
kyrkan erkände såsom varande ensamt för sig en till alla
delar fullständig framställning af kyrkans dogmer och
bekännelse, så mycket mindre som presterskapet i Amerika
icke ens äro förpligtade att besvärja och underskrifva dem,
utan antaga och betrakta vi dem ungefär så som
presterskapet i Sverige måste antaga och betrakta concordiaeformeln.
Utom dessa 39 artiklar har den anglikanska kyrkan The
Book of Homilies, hvilken i flere fall torde kunna åberopas
såsom närmare förklarande dess lära i åtskilliga lärostycken.
Men främst och förnämligast af allt gäller The Book of
Common Prayer med den deri intagne kyrkans katekes, och om
de 39 artiklarne härmed jemföras, så torde, åtminstone hvad
läran om nådavalet angår, de obestämda uttrycken i de
sednare få sin fulla och bestämda förklaring af den förra.
Det är någonting så allmänt, att den engelska kyrkans
lära i den ifrågavarande punkten missförstås; man icke blott
påstår att den är obestämd, utan mången uppfattar den så-*
som helt och hållet calvinistisk; man säger att den
godkänner Calvins alla så kallade ufem satseru med hela deras
sammanhängande, jernhårda, förfärliga predestinations-system.
Det behöfs icke en lång afhandling, för att vederlägga
sådana påståenden. Jag frågar blott, kan den bekännelse
sägas vara calvinistisk eller antaga läran om ett ovilkorligt
nådaval, hvilken, i likhet med den engelska kyrkans, lärer att
dopet är ett nya födelsens bad *), lärer att hvarje barn, som
undfår detta heliga sakrament, i och genom detsamma göres
till ’en lem af Kristo, ett Guds barn och en arfvinge till
himmelen", — lärer att "Guds Son har lidit döden för alla
1) Den anglikanska kyrkans barndops-ritual. ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
