- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
197

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

197

en tvättskål på den andra, något som icke ostädar rummet
hos den sednare, af det enkla skäl att de der mera sällan
begagnas. Det är svårt att afgöra, men jag skulle nästan
vilja påstå, att af alla utvandrare Tyskarne äro de som längst
bibehålla den europeiska smutsen, så framt ej måhända de
norska fjällboames fosterlandskärlek äfven i detta fall yttrar
sig i ännu högre grad.

Hvad som i det tyska settlementet fägnade mitt öga
var en vacker kyrkobyggnad, omgifven af en städad och väl
vårdad kyrkogård, båda delarne så sällsynta i det nya landet
i vester, der man vanligtvis i det längsta hjelper sig med
skolhus eller tingshus i stället för den ena, och någon
oinhägnad skogsbacke i stället för den andra. Här var
verkligen någonting kyrklikt till skillnad ifrån de vanliga ladulika
byggnader, som man dock stundom på landet uppför undsr
namn af Meetinghouses.

Namnet kyrka är någonting som först på de sednare
åren mera allmänt har kommit i bruk. Puritanerna gåfvo
denna benämning, mera såsom ett gäckeri, endast åt de
byggnader, i hvilka antingen den romerska eller ock den
biskopliga kyrkans bekännare församlade sig till sina
gudstjenster. Liksom de förnekade sjelfva kyrkan, så tycktes dem
äfven blotta ordet, såsom användt på ett hus, vara
oprotestantiskt och antyda en förvandtskap med den babyloniska
skökan. De ansågo sig derföre mycket förnärmade, om man
kallade deras bönehus för kyrkor, hvilka dessutom, både hvad
arkitekturen och inredningen angick, hade föga som kunde
berättiga dem, att så benämnas. Enfalden i Kristo måste
naturligtvis gifven uppenbara sig derigenom, att man byggde
sina kapeller så lika som möjligt vanliga boningshus, och
beröfvade dem altare och andra dylika prydnader, som eljest
vanligen utmärka de kristna templen. Orgverk, t. ex.
ansågos såsom djefvulens nyckelpipor, hvarmed han öppnade och
musicerade sig in i det, för den fariseiskt-kyrkliga
gudsdyrkan benägna, fåfängeliga menniskohjertat. Med dylika
begrepp voro äfven andra sekter mer eller mindre besmittade,
och ännu i våra dagar röjer sig spår deraf i den affekterade
smaklöshet, man ofta ådagalägger i sina kyrkobyggnader och
deras inredning. Likväl har många förändringar i dessa
afseenden skett under de sista 10 eller 12 åren. Pilgrimernas
söner finna sig nu, tvärtemot förr, sårade af, om man icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free