Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
skulle kalla deras kapeller för kyrkor likaså väl som den
romerska katbedralen eller som den i göthisk stil uppförda,
med sin korsprydda spira smyckade anglikanska
tempelbyggnaden. Ja, mångenstädes finner man ett försök, att i det
yttre strängt följa alla ecklesiologiens reglor; till och med
det fordom så förhatliga korset sitter nu öfver ingången till
mången kyrka, hvars fordna medlemmar skulle hafva
nedbrutit den till jorden, om en sådan påfvisk symbol hade
fått orena den. I stället för den l:sta, 2:dra eller 3:dje
presbyterianska, universalistiska eller congregationella
församlingen i en stad, der de sålunda numererades, allt efter som
en ny församling organiserades, börjar man nu förnimma ett
och annat S:t Pauli eller S:t Petri. Prydliga och dyrbara
orgverk stå nu der, hvarest de fordom skulle blifvit ansedda
som en styggelse, och ehuru man visserligen ännu under det
hvälfda, dekorerade taket och emellan de präktigt, i
mångahanda färger skiftande fenstren, med deras i glaset inbrända
figurer, finner ett vanligt förmaks- eller spelbord i stället för
ett altare, hvilket ord ännu alltför mycket tyder på läran
om en annan rättfärdiggörelse än den genom tron; så sker
väl också härutinnan en förändring i sinom tid. Der det
fordom var förbjudet att läsa eller framsäga en bön vid en
begrafning, "ined mindre/’ som det hette, "man småningom
skulle komma att falla in i andra den biskopliga kyrkans
ceremonier," der bedes och sjunges nu öfver den aflidne, så
att föga mer än den romerska prestrocken och rökelsekaret
fattas, för att man skulle tro det vara en ordentlig
Själamessa. Ibland de utvalde har verkligen här och der
insmugit sig en slags "Puseyism," som man icke vet hvar den kan
sluta.
Under mina första prestår var det emellertid helt
annorlunda. Mycket af inredningen i våra kyrkor och många
af våra kyrkobruk, hvilka nu börja att opåtaldt få passera,
emedan man sjelf röjer en böjelse för att efterapa dem, voro
då, mera allmänt än nu, stämplade såsom trasor efter
påfve-dömet. När jag kom fram till den tyska kyrkan, som både
genom sin vackra belägenhet och, ehuru enkel den ån var,
genom sin arkitektur öfverraskade mig, fann jag dess dörr
öppen, och jag kunde icke afhålla mig ifrån att äfven
invändigt betrakta "den. Fastan hade nyss ingått och vid mitt
inträde mötte mig en ung man, efter hvad mig kunde tyc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
