Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
Jemte dessa silfverpjecer förevisades mig äfven en
annan, sedan äldre tider förvarad i samma skrin som de.
Förgäfves hade man sökt fundera ut, hvartill den i fordna dagar
kunnat blifva begagnad. Det var nemligen en liten
silfverdosa, som jag utan svårighet genast upptäckte vara en
oblatask. Min förklaring öfver ändamålet dermed väckte en stor
förundran bos alla närvarande, som voro i okunnighet om
bruket inom den svenska kyrkan i detta afseende. I de
amerikanska och anglikanska kyrkorna begagnas i stället för
o^late^, fint hvetbröd, som, innan det sättes fram på altaret,
skäres i små, på den undre kanten ännu vid hvarandra
sammanhängande skifvor, hvilka först vid läsningen af
instiktelse-orden "tackade, bröt detu, sönderbrytes, att sedermera
öfverlemnas komunikanterna. Ehuru detta med skäl kan räknas
till adiaphora, skulle en prest af den bisk. kyrkan, äfven om
det eljest vore honom tillåtet, icke våga att häruti följa det
svenska kyrkobruket Den romerska kyrkans messordning
och ceremonier hafva här gjort oblaten så förhatlig i ultra
protestanternes ögon, att det skulle icke behöfvas mer, än en
oblatask på våra altaren, förr än den redan nog ändå
högljudda anklagelsen för puseyism och påfviskhet öfverginge till
ett oblidkeligt "anathema maranatha", och vi blefvo
förklarade ohjelpligt fallna i armarna på syndens menniska. Då
jag några gånger i samtal med presbyterianer och andra
sekters bekännare hörde dem uttala en sträng förkastelsedom
öfver den biskopliga kyrkans ceremonier och kyrkobruk,
såsom i deras tanke bärande allt för stor likhet med den
romerska af dem kallad den katolska kyrkans, och jag dervid
kom att nämna, huruledes man ännu i några församlingar,
uppkallade efter reformationens största hjelte, Luther, ooh
bekännande sig till hans lära, begagnade oblater i stället för
bröd vid nattvarden; då ville många knappast tro mina ord,
förklarande, att, om så vore förhållandet, dessa församlingar
ieke längre kunde räknas ibland rätt-trogne protestanter,
utan att ensamt ett sådant bruk vore ett tillräckligt bevis på,
att der åtminstone med ena foten allaredan stodo i vilddjurets
gap. — Hvad skulle man då icke säga, om man fick se
våra biskopar i Amerika iklädde de svenska biskoparnes
kåpor och hufvudbonader? Så mäktigt inverka emellertid
fördomar, och om det än i visst fall, såsom t ex. i det hår
omnämnda, är tillbörligt att på dem göra afseende, så kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
