Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
uppfylla sina moderspligter. Enligt hennes önskan tog jag
barnet bort ifrån den familj, som dittills vårdat det, och
öfverlemnade det, klädt i torftigare kläder, åt en fattig qvinna
i min församling. Det ställdes så till, att då hon i sällskap
med ett par andra fruntimmer och en äldre herre,
möjligtvis hennes anhöriga, en dag var ute och promenerade,
barnet och dess sköterska mötte henne j»å vägen. Liksom af
en händelse kom hon att fästa sin uppmärksamhet vid den
lilla vackra flickan; förfrågningar anställdes rörande
föräldrarne, och man fann att de troligen icke voro i lifvet.
Qvinnan visste endast att berätta, det jag lemnat henne den lilla
att sköta. Det var allmänt kändt, att jag ofta efter afledne
utvandrare fått fader- och moderlösa barn i min vård, dem
jag var glad, att se upptagas i bättre familjer. Den unga
enkan hade länge önskat, att hon kunde få ett litet
fosterbarn att pjollra med. Den här lilla flickan såg ju så
innerligen söt och snäll ut. Man beslöt, att följande dagen
gå till Rev:d Mr. U., för att se huruvida man icke kunde
få adoptera henne. Naturligtvis hade Rev:d Mr. U.
ingenting att invända emot ett sådant förslag. Saken uppgjordes
denna gång utan de vanliga formaliteterna; jag garanterade
blott, att ingen skulle någonsin blanda sig i barnets
uppfostran, och lät modren sålunda adoptera sin egen dotter.
Det var en tid, då sällan någon vecka gick förbi, utan
att jag kallades att förrätta en vigselakt. Det såg ut som
jag i detta afseende var bestämd att blifva en annan doktor
Collin. Icke blott Svenskar och Norrmän, utan äfven många
Amerikanare och Engelsmän kallade mig att sammanknyta
det äktenskapliga bandet, de sednare troligen mången gång
af den orsaken, att de tyckte sig kunna gifva den fattiga
svenska predikanten ett mindre och ett, efter deras
omständigheter, mera afpassadt vigselarfvode, än som vid sådana
tillfällen eljest merändels är brukligt. Ofta försiggingo dessa
bröllop på det minst ceremoniösa sätt i verlden. Det kunde
t ex. hända, att då jag en afton just var färdig att gå till
sängs, det bultade på porten, och inträdde en ung herre
med ett fruntimmer under armen, bedjande att få tala med
the minister, till hvilken de framställde sin önskan, att han
skulle sammanviga dem. Hade de behörig license, som
berättigade mig dertill, så var deremot ingenting att invända.
Om så lät sig göra, kallade jag merändels min hustru och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
